I förra veckan presenterade organisationen Svenskt Näringsliv sin årliga rankning av företagsklimatet i de svenska kommunerna. Det är en undersökning som många kommuner borde ta till sig och kan lära sig av.
Den enskilt viktigaste frågan för om man får företag att etablera sig och växa är om det finns ett gott företagsklimat i kommunen. Det är också något som kommunpolitiker och tjänstemän aktivt kan arbeta med. Andra faktorer, som skatter, lagar och regler är mer svåra att påverka lokalt, men de gäller å andra sidan över hela landet. På riksnivå är det annan typ av arbete som behövs.
De lokala attityderna kan därför göra stor skillnad. Det har inte heller så mycket med partipolitik att göra som man kanske skulle kunna tro. Det finns borgerligt styrda kommuner som det går dåligt för och socialdemokratiskt styrda som det går bra för.
Den kommun som nu ligger i Värmlandstoppen är Grums, och det är en gammal brukskommun där Socialdemokraterna har en egen majoritet. Men där har man också målmedvetet arbetat med näringslivsfrågorna sedan 2015. Då inrättade kommunalrådet Leif Haraldsson (S) en näringslivsenhet, och en näringslivschef tillsattes. Inget av detta hade funnits tidigare, men det målmedvetna arbetet har gett resultat.
Grums kommun ligger nu på plats 20 i riket efter att ha klättrat 19 placeringar sedan förra året. Man lyssnar på företagen och strävar efter korta handläggningstider. Det finns en insikt om företagens betydelse för jobb och tillväxt i kommunen. En annan S-styrd kommun som klättrat ordentligt är Munkfors, tvåa i Värmland och från plats 51 till plats 24 i riket. Kils kommun har den värmländska tredjeplatsen.
Men goda placeringar är inte alltid allom givet. Det krävs ett ständigt arbete för att hålla ett gott företagsklimat vid liv. Man får aldrig slappna av och vila på gamla lagrar. Ett bra (eller snarare dåligt) exempel på det är Sunne kommun. Under många år var man topplacerade och ett föredöme för många andra kommuner i Värmland. Nu rasar Sunne 22 placeringar och är bara femma i Värmland. Det är också den kommun som tappar mest i landet.
En allvarlig siffra är också den för Karlstads kommun, som borde vara Värmlands motor. På två år har man rasat från plats 64 till plats 112. Här måste man verkligen ta sig i kragen. Hammarö är med sin 258:eplats i botten. På bara fem år har man fallit 200 placeringar.
Det finns en frestelse hos kommunföreträdare i kommuner som det går mindre bra för att avfärda Svenskt Näringslivs undersökning. Den mäter fel saker, eller så stämmer det helt enkelt inte, vi jobbar minsann på det, eller så har det hänt saker de inte har kontroll över. Och så vidare. Nog för att det kan finnas särskilda lokala förutsättningar och avvikelser, men på det stora hela är det mycket undanflykter. Och även om man kan tycka att rankningen är orättvis så får ju inte det avhålla en från att ständigt försöka förbättra företagsklimatet i den egna kommunen. Förr eller senare så brukar det faktiskt synas i rankningen.