Låt gangstrarna få lokalen de förtjänar

Ledare
PUBLICERAD:
Behövs mer celler.
Foto: Leif R Jansson / TT
Längre fängelsestraff är ett effektivt sätt för samhället att komma åt de kriminella gängen. Därför måste Sverige snabbt bygga ut antalet platser i kriminalvården. Brist på celler får inte bli den felande länken i kampen mot brottsligheten.

Sveriges fängelser är överfulla. Hur fulla kommer vi snart att få veta. Sammanställd statistik från Kriminalvården brukar släpas den 1 oktober. Men redan förra veckan kom myndighetens Generaldirektör med en förvarning i form av en debattartikel i Dagens Nyheter (21/9). Han meddelade att Kriminalvården som det numer heter ”gått upp i stabsläge”. Beläggningen på många anstalter är över 100 procent.

Överbeläggningen är i sig ingen nyhet. Situationen har varit ansträngd åtminstone sedan 2017. Något som Kriminalvårdens ledning och fackförbundet Seko, har flaggat för. En överbelagd avdelning ökar stressen för både intagna och personal, samt försämrar kvaliteten i rehabiliteringen.

Så varför har inte mer gjorts? Det går inte att skylla platsbristen på någon oförutsägbar händelseutveckling. Bara det att Sverige har haft en mycket snabb befolkningsökning, där landet på något årtionde vuxit med drygt en miljon nya medborgare, borde ha lett till en utbyggnad av kriminalvården.

Men befolkningsökningen och minskning av antalet fängelseplatser pågick samtidigt. Fler personer var intagna i fängelser under 1990-talet än under 2010-talet. Från vänster framförs detta faktum ibland som ett bevis på att brottsligheten i samhället minskat. Vad man då utelämnar är att fängelsestraffets tillbakagång var en ideologiskt motiverad process där reformer om till exempel villkorlig frigivning, ungdomsvård och elektronisk övervakning (fotboja) ersatte många fängelsestraff.

Medelåldern för intagna på svenska fängelser var under 2019 enligt Kriminalvårdens statistik 36 år. Med tanke på att en stor mängd av alla vålds- och narkotikabrott som begås av personer i tjugoårsåldern berättar det något om hur långt vårt rättssystem går för att undvika att unga personer sätts i fängelse. Detta har gängen och klanerna lärt sig utnyttja då de ofta låter sina yngsta medlemmar begå de grövsta brotten, som mord.

Om domstolarna skulle döma fler tjugoåringar till fängelse skulle platsbristen snabbt bli ännu större. Regeringen nämner i budgeten också en ambition om att ta bort straffrabatten för unga myndiga. Men är Kriminalvården redo för en sådan ambitionsökning?

I budgeten för 2021 tillför regeringen visserligen medel till Kriminalvården. Men det är blygsamma satsningar. Anslagen höjs från 10,5 miljarder till 11,5 miljarder kronor. Satsningen skall gå till den fortlöpande verksamheten. Anslag för att tillskapa fler platser säger sig regeringen vilja återkomma till.

Det duger inte. För att visa att samhället har beslutsamheten som behövs för att stoppa den nya brottsligheten måste vi snabbt bygga fler fängelseplatser. Fängelsestraff är som kriminologen Fredrik Kärrholm påpekar i sin nyutkomna bok Gangstervåld – den nya brottsligheten (Fri tanke förlag), ett verktyg som faktiskt har effekt på brottsligheten. Samhället kan slå tillbaka mot gängen – men då måste retoriken matchas av verkliga medel.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.