Daglig postutdelning är en fråga om ekonomi

Debatt
PUBLICERAD:
I en undersökning från PTS som kom redan för ett par år sedan var det endast fem procent av de tillfrågade som hade behov av daglig postutdelning, skriver Emma Riblom.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
På sistone har tonläget från tidningsutgivarna höjts, och det har till och med talats om att en övergång till postutdelning varannan dag skulle vara ett hot mot demokratin. Men det är inte en fråga om demokrati, utan ekonomi, skriver Emma Riblom.

I dagsläget går våra brevbärare förbi var tredje postlåda utan att ha någonting att lägga i den. I närtid kommer vi gå förbi varannan låda. Orsaken till detta är digitaliseringen vilken har revolutionerat vårt sätt att kommunicera på.

För de flesta är det inte längre nödvändigt att ta emot brev varje dag. I en undersökning från PTS som kom redan för ett par år sedan var det endast fem procent av de tillfrågade som hade behov av daglig postutdelning. Däremot är det för många viktigt att e-handlade varor kan komma snabbt. För att post- och paketservicen ska vara relevant även framöver är det viktigt att vi kan effektivisera vår utdelning och förändra oss på ett sätt som speglar de behov och den efterfrågan som finns i samhället.

Postnord har hitintills inte fått en krona i stöd till postservicen i Sverige. Historiskt sett har portointäkterna ensamt finansierat den finmaskiga infrastrukturen, från Ystad till Haparanda.

Genom att effektivisera utdelningen och låta brevbärarna alternera mellan olika slingor kommer kostnaderna för den samhällsomfattande posttjänsten kunna minska betydligt och därmed kommer ett mindre statsstöd att krävas den dag som brevverksamheten inte själv bär sig. Det kan dessutom konstateras att i våra grannländer är motsvarande förändring redan genomförd.

Nu i september startar vi en pilot i delar av Skåne där man som mottagare får brev i sin postlåda varannan dag. Även om de allra flesta förmodligen knappt kommer att märka en sådan förändring, finns vissa undantag. Ett sådant rör dagstidningar som Postnords brevbärare har kunnat dela ut samtidigt som den vanliga posten, som en extratjänst när brevbäraren ändå har vägarna förbi postlådan.

Tidningarna går inte med det vanliga postflödet och har historiskt sett inte varit en del av den samhällsomfattande posttjänsten och det är ingen tjänst som vi måste tillhandahålla. För dagstidningar som på egen hand har lämnat över den kostsamma glesbygdsdistributionen på Postnord innebär det problem när vi börjar dela ut posten varannan dag, och jag förstår att de gärna ser att vi fortsätter med daglig utdelning till låg kostnad.

På sistone har tonläget från tidningsutgivarna höjts, och det har till och med talats om att en övergång till postutdelning varannan dag skulle vara ett hot mot demokratin. Men det är inte en fråga om demokrati, utan ekonomi. Det står tidningarna fritt att ordna distributionen på egen hand eller betala för att någon annan ska göra det.

Vi är öppna för att fortsätta dela ut tidningar på daglig basis, om det finns intresse att betala för en sådan tjänst. Men vi behöver få betalt eftersom även distributionsbolag har kostnader. Om det sedan sker genom ytterligare höjt distributionsstöd inom ramen för presstödet, är en fråga för politiken.

Men faktum kvarstår – inte ens om vi skulle ta hela presstödet för att finansiera fortsatt varjedagsutdelning i landet framöver skulle det på sikt räcka för att täcka de kommande underskotten som blir följden av att brevvolymerna faller.

Emma Riblom

Kommunikationschef, Postnord Sverige AB

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.