Ge unga möjlighet till musicerande

Debatt
PUBLICERAD:
Barn som musicerar tränar upp båda hjärnhalvorna, och musiken och kulturen ger bättre studieresultat, mindre psykisk ohälsa och ger barn och unga ett sammanhang med social träning där de kan mötas över samhällsgränser, skriver Hanna Hult Rosén.
Foto: Martin Ruist/Four PR
Det finns i dag gott om forskning på hur musik och kultur bidrar till det viktiga livslånga lärandet och övar såväl logiskt tänkande som kreativitet, skriver Hanna Hult Rosén.

Tillgång till kultur och musicerande för alla, oavsett ekonomiska, sociala eller geografiska förutsättningar, har varit en fundamental del i att bygga upp det svenska samhället och den svenska välfärden under 1900-talets andra hälft. Kulturen är viktig både på bredden och på djupet, i alla åldrar.

Ungas möjligheter att få tillgång till musicerande är dock ständigt hotade, när kommunala och statliga budgetar skärs, lokalkontrakt sägs upp och det råder brist på enhetlig behandling och nationell samsyn kring kulturen i landets 290 kommuner.

Vi kan rada upp nästan oändligt med forskningsmaterial som visar på hur viktigt ungas kulturutövande är, hur mycket det bidrar till att bygga upp livskraftiga samhällen och vilken enorm skillnad det kan göra för enskilda individers personliga utveckling. Det finns i dag gott om forskning på hur musik och kultur bidrar till det viktiga livslånga lärandet och övar såväl logiskt tänkande som kreativitet. Barn som musicerar tränar upp båda hjärnhalvorna, och musiken och kulturen ger bättre studieresultat, mindre psykisk ohälsa och ger barn och unga ett sammanhang med social träning där de kan mötas över samhällsgränser.

Avsaknaden av nationell styrning gör att musik- och kulturskolor behandlas väldigt olika. För många barn, särskilt utanför städerna, är kulturskoleundervisning på skoltid en förutsättning för att de överhuvudtaget ska kunna ha möjlighet att ta del av kulturskolan, men förra hösten bötfälldes Gislaveds kommun av Skolinspektionen för att de tillät det. Bristen på nationell styrning – eller snarare den nationella motstyrningen – drabbar i dag våra barn och unga, och det kommer i morgon att drabba hela samhället.

Tack och lov finns det gott om exempel på fantastiska initiativ, gärningar och människor runtom vårt avlånga land som verkligen möjliggör för barn och unga att få tillgång till musicerandets och kulturens fantastiska värld, och de förtjänar att uppmärksammas.

Därför delar Riksförbundet Unga Musikanter, i samarbete med Stim, Skap, Svensk scenkonst, Symf, Sveriges orkesterförbund, Lärarförbundet, Föreningen svenska tonsättare, Kulturskolerådet och Sveriges unga blåsare, varje år ut Framtidens Musikpris. Priset lyfter kreativa ungdomsinitiativ, enastående pedagogiska gärningar, nyskapande innovativa projekt och möjliggörande av ungas komponerande – kort sagt några av de eldsjälar från hela vårt avlånga land som varje vecka ger möjlighet för barns och ungas musicerande.

Framtidens Musikpris visar att kulturen och musiken för unga är i allra högsta grad levande. Allt samhället behöver göra är att tydligt fortsätta satsa på den och ge den de resurser som krävs, så kommer den ge samhället mångdubbelt tillbaka.

Hanna Hult Rosén

Generalsekreterare, Riksförbundet Unga Musikanter

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.