• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Försvaret behöver långsiktighet

Ledare
PUBLICERAD:
Pål Jonson (M) är också ordförande i riksdagens försvarsutskott.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Moderaterna och Kristdemokraterna föll inte för locktonerna från regeringen, och har valt att inte ansluta sig till den uppgörelse om försvaret som de rödgröna redan slutit med sina stödpartier Centern och Liberalerna. Att hålla fast vid sina ofta upprepade ord om att inte stå bakom ett ofinansierat försvarsbeslut är det enda alternativet om man vill vara fortsatt trovärdiga i försvarspolitiken. Något som C och L nu definitivt schabblat bort.

Under fredagen lät Moderaternas försvarspolitiske talesperson, den värmländske riksdagsledamoten Pål Jonson, meddela att man i stort sett står bakom de satsningar som januaripartierna vill göra fram till 2025, och som de borgerliga partierna slagits för länge. Problemet är på längre sikt, fram till 2030. Där var den parlamentariska försvarsberedningen enig om stora satsningar, men sedan blandade sig regeringen i och all enighet sprack.

Uppgörelsen om ett januariförsvar innehåller förvisso skrivningar om vilka satsningar som behövs fram till 2030, men säger inget om finansieringen. Det är helt enkelt inte ett seriöst sätt att bedriva försvarspolitik på. Det krävs 35 miljarder kronor mer än vad januaripartierna nu sagt att de skall satsa. Det blir omöjligt för Försvarsmakten att kunna ha en ordentlig planeringshorisont under sådana premisser. Man får förutsätta att M och KD nu inte röstar för ett försvarsbeslut som inte innehåller några långsiktiga satsningar. Det var de dock lite oklara med under fredagen.

Det är något av en gåta varför Centerpartiet och särskilt Liberalerna, som genom åren haft mycket hög svansföring i försvarspolitiken, gått med på det här. Svaret står kanske att finna i den uppgörelse som de slutit med regeringspartierna, och som Dagens Nyheter skrev om i tisdags (22/9). Där görs en stor sak av den så kallade kontrollstation som skall ske 2023, alltså efter valet 2022, och som kan innebära att det då beslutas att skjuta till mer pengar från år 2026. I så fall skall försvarsberedningens förslag genomföras "i sin helhet".

Med andra ord har regeringen skjutit problemen och besluten framför sig, och skrivit det på ett sådant sätt att de fått med sig sina stödpartier. Man kan också säga att de lurat skjortan av dem, för vad är det som säger att detta kommer att ske, med ett val emellan. Det är till intet förpliktigande, men får C och L att sitta still i Jök-båten fram till valet. Blir det regeringsskifte efter valet så lär det bli förändringar av försvarspolitiken ändå.

Hade Socialdemokraterna menat allvar med att de faktiskt var beredda att satsa mer långsiktigt hade de inte behövt krumbukta sig så här. De hade helt enkelt kunnat lägga fram en försvarsproposition där man också långsiktigt skjuter till alla de pengar som partierna ändå var överens om i försvarsberedningen. Kontrollstationen är inget annat än ett politiskt bedrägeri riktat mot stödpartierna. De rödgröna vill helt enkelt inte ha högre försvarsanslag, trots att man nu också har en rekordstor ”coronabudget” att leka med.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.