• idag
    22 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    23 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm

Rödlista korna i landskapet

Ledare
PUBLICERAD:
Dyngbagge kan räddas av kor.
Foto: Drago Prvulovic/TT
Dyngbaggarna är hotade. Allt fler rödlistas. Av Sveriges närmare 70 olika arter riskerar så många som en tredjedel att dö ut i landet. Och med baggarna försvinner alla de viktiga tjänster de gör för ekosystemet och jordens näringsuppbyggnad.

Vad är då orsaken till att dyngbaggarna hotas? Färre betesdjur har inneburit färre komockor. Det som skulle behövas för att rädda den artrika miljön är fler kor i landskapet, meddelas det i Sverige Radio (2/9). Så egentligen är det kon som borde rödlistas. Färre baggar är symptomet på att betesdjuren försvinner.

Att det nu behövs kor kan låta motsägelsefullt. De senast åren har konsumenten fått höra att särskilt nötdjuren är ett hot mot planeten. Vegotrenden har svept över landet. Mjölk och kött väljs bort, närmast som ett politiskt ställningstagande. Till och med Livsmedelsverket har på Twitter (27/11 2019) lyft frågan hur köttnormen kan ändras.

Men kampanjerna om att spola mjölken och välja bort nötköttet brukar ofta missa att djuren behövs för att bevara några av världens mest artrika marker – de svenska naturbetesmarkerna. Betesdjur är en förutsättning för att hålla det öppna landskapet ifrån att växa igen och bli skog, och i processen ta med sig mångfalden av arter som finns där.

De senaste årens svartmålning av kon har dock fått en del att reagera. I den relativt nya boken Kornas planet (Ordfront 2020) försöker författarparet Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren bena ut vilken roll korna egentligen fyller för människa och natur. Undertiteln till boken räcker som sammanfattning. Korna kallas för jordens och mångfaldens beskyddare.

Kornas planet guidar till hur grund miljödebatten tenderar att bli. Boken sätter fingret på flera skevheter – inte bara den om att korna som framställs som miljöbovar har en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Författarparet påtalar även det märkliga med att matens klimatavtryck ofta jämförs med utsläppen från semesterresor till fjärran länder och bilkörning. Mat är grundläggande för vår existens, det är däremot inte en semesterresa.

Vidare ifrågasätts varför köttets klimatavtryck grundas på ett djurs hela livscykel medan bilars utsläpp räknas från avgasröret. Att bara tillverkningen av en ny elbil kan orsaka växthusgasutsläpp motsvarande 15–25 års köttätande är sällan något som vädras.

En av de mest intressanta passagerna i Kornas planet handlar om en annan sida av dagens besatthet kring matens klimatavtryck – kravet på siffror gynnar främst vissa riktigt stora företag. För det är de största bolagen som har resurser för att beräkna klimatavtryck och standardisera globala produktionskedjor. De framgångsrika aktörerna i dag, när vegotrenden är stark, är de koncerner som kontrollerar den storskaliga produktionen av majs, soja och palmolja. Och de som slås ut först i omställningen är de små och lokala producenterna av mjölk och kött.

Dessa mindre gårdar kan omöjligt beräkna sitt klimatavtryck, men deras betesdjur delar ekosystem med dyngbaggarna.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.