Hoppa till huvudinnehållet

Värmlandsvete – lika hett som ett kosläpp

Publicerad:
Fredrik Wangsten på Åshammar trädgård påbörjar odlingen av Värmlandsvetet.
Fredrik Wangsten på Åshammar trädgård påbörjar odlingen av Värmlandsvetet. Foto: Helena Karlsson

Ett halvt kilo värmländskt lantvete såddes på Åshammars trädgård i Grums.

Enda odlingen i Värmland, trodde Fredrik Wangsten och Viktoria Janovskis.

Tills det visade sig att Lillerudsgymnasiet skördat 150 kilo i höst.

Lite snopet, förstås. Men också roligt och ett tecken på en trend där fler börjar intressera sig för äldre och lokala spannmålssorter som Värmlands lantvete.

– Det är så roligt att det är hemma i Värmland igen, säger Matti Leino, forskare vid Stockholms universitet som specialiserat sig på äldre spannmålssorter.

Kristian Fjellström, driftschef på Lillerudsgymnasiet, är förvånad över uppmärksamheten kring inlägget om skörden fick i sociala medier.

– Det är i paritet med kosläppet, säger han.

Viktoria Janovskis på Åshammars trädgård har tidigare jobbat med klimatanpassning på SMHI. Under torkåret 2018 visade det sig att att äldre lantsorter klarade sig bättre än de moderna.

– Det har djupare rötter och tar upp mer näring, säger Viktoria Janovskis.

– Lantsorter är spannmål som anpassat sig till platsen de odlats på. På 1800-talet fanns hundratusentals sorter, säger Matti Leino.

I dag finns ett 50-tal svenska sorter bevarade i Nordiska genbanken.

Ett samarbete som förhoppningsvis resulterar i ett lokalt knäckebröd. Från Artisan bread Sanna Leiviskä, Mattias Dröschmeister och Gustav Fagerman flankerade av Viktoria Janovskis och Fredrik Wangsten Åshammars trädgård
Ett samarbete som förhoppningsvis resulterar i ett lokalt knäckebröd. Från Artisan bread Sanna Leiviskä, Mattias Dröschmeister och Gustav Fagerman flankerade av Viktoria Janovskis och Fredrik Wangsten Åshammars trädgård Foto: Helena Karlsson

Härdig korsning

– Det är lite spännande med Värmlandsvetet. Det är en korsning mellan en vinterhärdig värmländsk sort och högavkastande engelskt vete, säger Matti Leino.

Åshammars gårds odling görs i samarbete med bageriet Artisan bread i Karlstad.

De 450 gram utsäde som nu såtts för att skördas nästa höst räcker till cirka 20 kvadratmeter.

– Vi tror det kan ge cirka 7,5 kilo till nästa år, året därpå 150 kilo och tredje året kanske 2,5 ton, säger Fredrik Wangsten.

Då är man uppe i kvantiteter så att det går att baka lite mer storskaligt.

Gustav Fagerman ser fram emot att få provbaka av Värmlandsvetet.

– Det finns inte så mycket dokumenterat. Jag tror att det kan bli ett mjöl som passar till tunnbröd och knäckebröd, säger han.

– Kanske kan det bli en "limited edition" av Värmlandsknäcke redan nästa år.

Värmlands lantvete är en korsning mellan härdigt värmländskt vete och högavkastande engelskt.
Värmlands lantvete är en korsning mellan härdigt värmländskt vete och högavkastande engelskt. Foto: Helena Karlsson

"Väldigt nyfiken"

Lillerudsgymnasiets skörd i år var av för dålig kvalitet för att den skulle gå att använda till bakning. Så hur Värmlandsvetet smakar är fortfarande höljt i historiens dunkel.

– Jag är väldigt nyfiken. Andra mellansvenska sorter har bra bakningsegenskaper jag tror det kan vara likadant med Värmlandsvetet, säger Matti Leino.

Artikeltaggar

ArtisanGrumsLantbrukLillerudsgymnasietNyheter

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.