• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Framtidens bränder är dagens ansvar

Debatt
PUBLICERAD:
Att vi främst oroar oss för bränder och vattenbrist beror troligen på att vi har sommarens hetta i färskt minne, och att vi dagligen ser hur bränderna rasar bland annat i Kalifornien, skriver Mattias Goldmann.
Foto: Anna W Thorbjörnsson
Ett par år av hetta och torka räcker för att mycket av det vi i dag tar för givet blir dyra bristvaror eller inte alls finns att tillgå. Konsekvenserna blir stora för hushållen, och förstås för jordbruket, skriver Mattias Goldmann.

Väderkartan över Sverige har lyst brandrött stora delar av sommaren. I hela landet har det varit mycket varmare än normalt. Globalt var första halvåret 2020 ett av de absolut varmaste som uppmätts, med våldsamma bränder och temperaturer på mer än tio grader över det normala i alltifrån Kalifornien och Australien till Alaska och Sibirien.

Än går det att förhindra det värsta av klimatförändringarna, men vi måste också anpassa oss till ett förändrat klimat. Det har de flesta av oss förstått; drygt 8 av 10 anser det sannolikt att Sverige kommer uppleva varmare klimat i framtiden, enligt en opinionsundersökning som Novus genomfört på uppdrag av Sweco. Mer än varannan av de tillfrågade är också oroad över att framtida värmeböljor kommer att påverka en själv negativt.

Tre av fyra svenskar är främst oroade för ökad brandrisk som effekt av ett förändrat klimat. Det är en stark signal till samhället att i bred samverkan se över byggnader utifrån brandsäkerhetsperspektiv, förbättra möjligheten att släcka eldsvådor djupt inne i svåråtkomliga skogar, förstärka och utvidga brandgator och mycket annat som både minskar risken för bränder och konsekvenserna när de trots allt inträffar.

Nästan lika många av de tillfrågade är oroade för att värmeböljor ska leda till vattenbrist. Också här är signalen tydlig; det är dags att minska vårt slöseri med vatten genom effektivare bevattningsteknik, vattensnålare vitvaror och förändrade vanor.

Att vi främst oroar oss för bränder och vattenbrist beror troligen på att vi har sommarens hetta i färskt minne, och att vi dagligen ser hur bränderna rasar bland annat i Kalifornien. Tyvärr har vi också anledning att oroa oss för vår egen hälsa; Vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, EASAC, förutspår att redan två graders temperaturhöjning ger en ökad förtida dödlighet på 130 000 personer per år.

Ett par år av hetta och torka räcker för att mycket av det vi i dag tar för givet blir dyra bristvaror eller inte alls finns att tillgå. Konsekvenserna blir stora för hushållen, och förstås för jordbruket. Därför behöver vi planera för andra odlingsmetoder, andra grödor och förändrade matvanor – genom att göra det tidigt och genomtänkt minimeras uppoffringen.

Vår opinionsundersökning om värmeböljor visar att bara två procent bedömer att ett varmare klimat skulle vara mycket positivt och en enda procent anger att ”inga effekter från en ihållande värmebölja skulle oroa mig”. Det är i sig en viktig signal till våra beslutsfattare; jargongen ”kan vi inte få det ett par grader varmare” tillhör det förgångna.

Att hejda klimatförändringarna är vår tids stora uppgift, preciserat i det globala Parisavtalet, EU:s gröna giv, de svenska klimatmålen och lokala klimatmål i både kommuner och företag. Men vi måste också ta människors stora oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor på allvar genom att gemensamt mildra konsekvenserna av de klimatförändringar som redan sker.

Mattias Goldmann

Hållbarhetschef, Sweco

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.