Behovet av kompetensutveckling är enormt

För Värmland finns en hel del orosmoln kopplat till rapporten. Värmland kan bli hårt drabbat då vi har förhållandevis många jobb som kan automatiseras, skriver Magnus Hildebrand.

Med hjälp av modern AI-teknik och svensk arbetsmarknadsdata har Unionen blickat in i tjänstemännens framtid. Behovet av kompetensutveckling är enormt, inte minst för kvinnor som dominerar i de yrken som effektiviseras bort. Coronakrisen gör att företagens effektiviseringsarbete har fått raketbränsle och det snabbar upp många teknikskiften. Unionen har undersökt hur ny teknik kommer att förändra vad tjänstemännen gör på jobbet i branscherna IT, kommunikation, handel, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustri. Över 70 procent av Unionens medlemmar jobbar i dessa branscher.

För Värmland finns en hel del orosmoln kopplat till rapporten. Värmland kan bli hårt drabbat då vi har förhållandevis många jobb som kan automatiseras. Lednings och utvecklingsavdelningar är sedan tidigare flyttade till större orter där huvudkontoren finns. Vi har en låg utbildningsnivå generellt så det är extra viktigt att företagen här satsar på sin personals utveckling. Det är tydligare än någonsin att kompetensutveckling är en nyckelfråga både för företagens och de anställdas framtid. Nu måste vi få åtgärder på plats.

Vi är bra på att samarbeta och kraftsamla i Värmland. Om våra kluster tillsammans med andra organisationer samarbetar kan vi lyfta länets kompetensnivå och rädda värmländska jobb och företag. Vi behöver också reformer på plats. Vi har identifierat ett antal reformområden som helt centrala för att säkra kompetensförsörjningen och konkurrenskraften framåt.

Dessa områden är:

• Utbyggt studiestöd. För att yrkesverksamma tjänstemän ska kunna kliva vidare till nya yrken krävs ett utbyggt studiestöd som möjliggör för den som är mitt i livet att under en period studera på heltid.

• Utbildningssystemet behöver anpassas mer till livslångt lärande. Bland annat genom fler modulbaserade utbildningsmöjligheter, både inom universitet och högskola, såväl som inom yrkeshögskolan.

• Möjligheter till validering av reell kompetens. Måste bli mycket bättre än i dag.

• Företagen bör ha tillgång till ett samordnat utbud av kvalitetssäkrade utbildningar för kompetensutveckling. Det behövs därför samordnade insatser för att göra utbildningar tillgängliga digitalt, så att även mindre företag kostnadseffektivt kan satsa på kompetensutveckling.

• Staten bör uppmuntra företag att investera i kompetensutveckling. Inför ett kompetensavdrag för utbildningskostnader.

Dessa förslag svarar inte mot exakt alla utmaningar arbetsmarknaden står inför. Men jag tror att de är en viktig del av en större helhet. Och vi måste börja någonstans. Vi ser fram emot att tillsammans med företag, stat och andra aktörer identifiera fler lösningar. Det är ett arbete som redan pågår, men som behöver intensifieras om svenska och värmländska företag ska vara konkurrenskraftiga, och löntagarna trygga i framtiden.

Magnus Hildebrand