Sande: Oscarsgalan – nu officiellt identitetspolitisk

Signerat
PUBLICERAD:
En alternativ teori är att kritikerkårens smak helt enkelt inte delas av biobesökarna. Den senaste tidens kritikerrosade Oscarsvinnare har inte direkt varit några publiksuccéer, skriver Blanche Sande.
Foto: Chris Pizzello/Invision/AP
Med andra ord: det är nu officiellt att Amerikanska Filmakademien hellre ger en Oscar för bästa film till en dålig film med kvinnliga huvudroller än en bra film med manliga huvudroller, skriver Blanche Sande.

Från och med 2024 måste man uppfylla formella kriterier för ”representation och inkludering” för att vinna en Oscar för bästa film. Informellt har kriterierna redan funnits där länge.

Från och med 2024 kommer Oscarsstatyetten för bästa film enbart att delas ut till filmer som uppfyller diverse krav på en identitetspolitiskt korrekt förekomst av kvinnor och minoriteter. I huvudsak går det ut på att minst två av följande krav ska vara uppfyllda:

A) Minst en huvudroll eller betydelsefull biroll behöver spelas av en skådespelare från en etnisk minoritet, eller så måste minst 30 procent av de mindre birollerna innehas av kvinnor, etniska eller sexuella minoriteter eller så kallat funktionsvarierade. I värsta fall kan man komma undan med att filmens handling kretsar kring en minoritetsgrupp.

B) Produktionen behöver endera ha ett visst antal chefer som är kvinnor, minoriteter eller handikappade, eller bestå till minst 30 procent av personer från dessa grupper.

C) Filmbolaget behöver erbjuda betalda praktikplatser och ”träning och/eller arbetsmöjligheter” till kvinnor, minoriteter, och så vidare.

D) Filmbolaget behöver ha flera seniora chefer från – gissa vilka grupper?

Med andra ord: det är nu officiellt att Amerikanska Filmakademien hellre ger en Oscar för bästa film till en dålig film med kvinnliga huvudroller än en bra film med manliga huvudroller.

Det är tråkigt för filmbranschen. Oscarsgalan är tillräckligt inflytelserik för att få filmbolag att kvotera in kvinnor och minoriteter, i den mån det inte redan sker, vilket är nedlåtande mot dem som kvoteras in och orättvist mot dem som kvoteras ut. Förmodligen kommer dock inte de nya kriterierna att göra någon större skillnad. Bland de senaste årens Oscarsvinnare hade de flesta kunnat vinna priset för bästa film även under de nya reglerna. En majoritet av Hollywoods chefer för rollbesättning, kostym, smink och hår är kvinnor, och de flesta stora filmbolagen är redan noga med att uppfylla punkt C och D. De skulle kunna göra filmer med hundra procent vita män framför kameran och fortfarande vara aktuella för en Oscar, i teorin.

Oscarsgalans nya kriterier har informellt redan varit på plats länge. Hollywood är woke som ett amerikanskt universitetscampus. Amerikanska Filmakademiens anställda genomgår ”omedveten fördomsträning”, och Oscarsgalan har sedan flera år tillbaka fungerat som ett torgmöte för Hollywoods vänsterliberaler.

Filmbranschens politiska slagsida är inte unik för USA. Oscarsgalans nya kriterier är inspirerade av det Brittiska Filminstitutet, som redan 2014 slutade finansiera filmer som inte uppnådde diverse mångfaldskrav. Dessa krav anammades senare av BBC Films och Bafta, och här i Sverige måste man kunna visa att ens filmprojektet bidrar till mångfald framför och bakom kameran för att få produktionsstöd från Svenska Filminstitutet.

Samtidigt befinner sig svensk film i fritt fall. Enligt Svenska Biografägarförbundet har biobesöken för svenska filmer mer än halverats över fem år. Det trots att filmerna hyllas av kritiker. Redan 2015 påpekade filmkritikern Kerstin Gezelius att ”Ibland verkar kritikerkåren vara som Mårran. Där vi ställer oss kyls publikintresset effektivt av.”

En alternativ teori är att kritikerkårens smak helt enkelt inte delas av biobesökarna. Den senaste tidens kritikerrosade Oscarsvinnare har inte direkt varit några publiksuccéer. Under 10-talet har deras kommersiella framgångar varit markant lägre än tidigare, och även om popularitet inte är någon garant för kvalitet (se exempelvis Disneys Star Wars-filmer) är det svårt att kalla en film ”bästa film” som många inte ens har hört talas om.

Det finns en klyfta mellan kritikerkåren och biopubliken. Oscarsgalan premierar kritikernas smak över tittarnas, och kritiker i dag verkar ofta mer intresserade av förekomsten av minoriteter än av bra film. 2024 blir identitetspolitiken formellt viktigare än kvaliteten när Oscar för bästa film delas ut. Informellt har det varit så länge.

Blanche Sande

Fri skribent

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.