Handelsbanken lämnar kyrktornet

Ledare
PUBLICERAD:
Stänger snart kontoret?
Foto: Göran Persson
Handelsbanken stänger nästan hälften av sina kontor. Det kommer att försvaga många lokalsamhällen runt om i landet. Under lång tid har Handelsbanken gått emot trenden av centralisering. När andra banker, Posten och myndigheterna har slagit igen sina lokalkontor har Handelsbanken stannat kvar.

Ordförande för facket Finansförbundet, Ulrika Boethius, kallar Handelsbanken för den sista utposten att hålla fast vid för den lokala närvaron. Det är att gå väl långt. De fristående sparbankerna – likt Westra Wermlands sparbank och Fryksdalens sparbank – värnar på många håll den lokala närvaron. Däremot är Handelsbankens stora kontorsnät oerhört viktigt för samhället, lokalt som nationellt.

Vilka kontor som kommer att läggas ned är inte klart ännu. Det skall förhandlas fackligt och utredas. I dag har Handelsbanken kontor på många värmländska orter – Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Sunne, Torsby, Säffle och Årjäng – och det är dessvärre sannolikt att flera av dem kommer att försvinna.

Det är lätt att nedläggningar av bankkontor, likt andra serviceinrättningar, reduceras till symboler för en samhällsomvandling vi inte riktigt trivs med. Men problemet med bankfilialer som läggs ned är långt större än att en servicefunktion försvinner.

Att bankkunder har ett alternativ till internettjänster är såklart viktigt. Särskilt betydelsefullt lär ett fysiskt kontor vara för dem som öppnar sitt första konto, skall köpa sin första bostad eller som inte har tillgång till internet. Men att det finns en lokal att gå till för att göra en bankgirobetalning, hämta ut pensionen eller lösa in en check är faktiskt främst något mellan banken och dess kunder. En fungerande kreditmarknad även på mindre orter är däremot något viktigt för hela samhället.

Handelsbanken har länge gjort analysen att det krävs lokal förankring, genom kontor, för att göra verkligt upplysta kreditbeslut. Logiken är enkel. Det är lättare för banktjänstemän som bor och verkar i närområdet att ha kännedom om de lokala kunderna. Att bankanställda har en förankring på orten gör det också sannolikt att de värnar om lokalsamhällets funktioner. Det gör det mer troligt att småföretagarens ansökan om ett litet lån behandlas trots att arbetstiden det tar från bankens sida kan göra det olönsamt. Med tiden kan det dock bli en bra affär, när det lilla företaget växer.

Det här sättet att begränsa bankaffärer till ett geografiskt område som är överblickbart har också ett särskilt namn. Det kallas för kyrktornsprincipen och går ut på att du bara skall göra affärer med verksamheter du kan se från det lokala kyrktornet.

Som en motpol till kyrktornsprincipen står robotarna. I dag sker allt oftare låneansökningar digitalt. Många kreditinstitut pressar ned personalkostnaderna genom att kunderna själva får skicka in uppgifter om sin ekonomi, låta en robot räkna på det och sedan kanske en människa kastar ett öga på det innan låneansökan godkänns eller nekas. Dessa effektiviseringar har såklart många fördelar. Men i dessa automatiserade och standardiserade processer riskerar småföretagarens lilla låneansökan att förkastas i ett tidigt skede. Allt som går utanför mallen faller bort.

Med den massiva kontorsnedläggningen lämnar Handelsbanken det lokala kyrktornet. Robotarna tar över.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.