• fredag
    23 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm

Svårt med EU:s nya migrationsregler

Ledare
PUBLICERAD:
Nej, Ursula von der Leyen kommer inte att frälsa EU med nya asylregler.
Foto: Francisco Seco/AP
EU kommer att skrota den så kallade Dublinförordningen, det vill säga de regler som säger att asyl skall sökas i det första land som en asylsökande anländer till. Det tror och hoppas i alla fall EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Men det återstår att se.

Beskedet var både överraskande och inte. EU har under många år försökt skapa nya regler för asylsökande, men oenigheten har varit och är fortfarande stor mellan medlemsländerna. På onsdag i nästa vecka skall den ansvariga kommissionären Ylva Johansson presentera kommissionens nya förslag. I samma veva drar man tillbaka det förslag som legat sedan 2016 men som man inte kommit någon vart med.

Det var i slutet av den frågestund som följde på von der Leyens stora tal om tillståndet i unionen, som hon sade att Dublinförordningen skall avskaffas och ersättas med ett nytt europeiskt system för att hantera migrationen. Några detaljer presenterades dock inte, även om de kommer att innehålla "en ny stark solidaritetsmekanism". Det är annars sådant som tidigare försök stupat på.

Dublinreglerna är förvisso redan överspelade, men det är ändå de enda vi har. Under migrationskrisen hösten 2015 struntade man i dem och släppte på asylströmmarna så att länder som Sverige och Tyskland, dit de flesta asylsökande ville, översvämmades. Där och då övergav man principen om att asyl skall sökas i det första land man hamnar i. Först senare täpptes de yttre gränserna till.

Ända sedan dess har man inom EU och mellan medlemsländerna haft en fruktlös diskussion om en mer rättvis fördelning av asylsökande. I klartext betyder det att länder dit inte många söker sig ändå skall få ta emot fler. Det har dessa länder, som företrädesvis ligger i östra Centraleuropa, förstås inte velat göra, och där har det strandat. Hur mycket vi i Sverige än kan tycka att det vore bra så är tvingande fördelning ingen framkomlig väg. Det verkar osannolikt att man nu skall ha lyckats lösa den knuten.

Den moderata Europaparlamentarikern Tomas Tobé säger till TT att han är positiv till att Dublinreglerna skrotas om det innebär mer av en gemensam asylprövning som leder till minskad invandring till Europa. Och visst, det kan man ju hoppas, men vad innebär en gemensam asylprövning i praktiken? Att tvinga några länder vill Tobé inte heller, samtidigt som han också vill minska trycket på enskilda medlemsländer. Detta är sinsemellan oförenliga mål.

Bara för att EU-kommissionen vill ha ett nytt regelverk så är det inte säkert att det blir så. Europaparlamentet och framför allt stats- och regeringscheferna i Rådet måste också vara med på tåget. Och där finns de gamla motsättningarna kvar. För vad skall man kunna ersätta principen om första asylland med, som alla dessutom kan ställa sig bakom?

Det är nog så att EU kan göra rätt lite i den här frågan, i alla fall med nya asylregler. Det som fick krisen 2015 att klinga av var att man fick Turkiet att stänga av kranen, och att de utskällda länderna i sydöstra Europa byggde ut sin gränsbevakning. Medlemsländer som Sverige skärpte också sina asylregler. Vill vi minska tillströmningen av asylsökande och andra migranter så måste vi helt enkelt kontrollera EU:s yttre gränser och samtidigt minska de så kallade pull-faktorerna, alltså det som gör att migranter söker sig just till vissa länder som anses vara mer generösa.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.