• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Skog med höga naturvärden ska bevaras

Debatt
PUBLICERAD:
Många konsumenter vill helst köpa skogsprodukter från ett hållbart skogsbruk. Därför finns miljöcertifieringar som många skogsägare och virkesköpare är anslutna till, skriver Torbjörn Nilsson.
Foto: Henrik Montgomery/TT
De frivilliga avsättningarna är ett stort och viktigt bidrag till arbetet för att bevara biologisk mångfald – inte minst genom att de bevarar många nyckelbiotoper, skriver Torbjörn Nilsson.

Svar till Karin Perers, Urban Larsson och Anders Bengtsson (NWT 26/8).

Jag är överens med Karin Perers, Urban Larsson och Anders Bengtsson om viktiga delar i deras artikel i NWT den 26 augusti. Samtidigt finns det anledning att fördjupa diskussionen om några delar.

Det är bra att vi är överens om att skog med höga naturvärden ska bevaras. Vi är också överens om att när staten beslutar att skydda skog så ska markägaren få marknadsmässig ersättning. Det är väldigt angeläget att ytterligare förstärka de statsanslag som används till sådana ersättningar.

Till de skogar som har högst naturvärden hör de som passar in på Skogsstyrelsens begrepp nyckelbiotoper. Det är skogar med mycket stor betydelse för skogens växt- och djurliv, där det kan förväntas finnas rödlistade arter med speciella krav på sin livsmiljö. De kända nyckelbiotoperna är ungefär 2 procent av den produktiva skogsmarken. Troligen finns ungefär lika mycket nyckelbiotoper till, som inte upptäckts ännu.

Många konsumenter vill helst köpa skogsprodukter från ett hållbart skogsbruk. Därför finns miljöcertifieringar som många skogsägare och virkesköpare är anslutna till. För att uppfylla miljöcertifieringen ska man undanta minst 5 procent av sin skog som frivilliga avsättningar, och det ska i första hand vara skog med höga naturvärden, t ex nyckelbiotoper. Detta gäller oavsett om nyckelbiotoperna är registrerade eller inte. Att Skogsstyrelsen lokaliserar och avgränsar nyckelbiotoper är en hjälp till skogsägarna – annars behöver skogsägarna göra det själva för att klara sin miljöcertifiering.

För markägare som har mer än 5 procent nyckelbiotop kan samhället hjälpa till genom att besluta om formellt skydd och betala ersättning. Skogsstyrelsen brukar prioritera skydd på sådana fastigheter, och det är väl en rimlig prioritering.

Trots detta händer det varje år att nyckelbiotoper förstörs. Det är ett allvarligt misslyckande, både för samhället och för skogsnäringen, när vi inte lyckas bevara de få procent av skogsmarken som har de högsta naturvärdena. Jag menar att Skogsstyrelsen borde få ytterligare medel för att kunna skydda nyckelbiotoper som markägaren av någon orsak inte själv kan bevara, även när de utgör mindre än 5 procent av markinnehavet.

De frivilliga avsättningarna är ett stort och viktigt bidrag till arbetet för att bevara biologisk mångfald – inte minst genom att de bevarar många nyckelbiotoper. Som Perers m fl skriver har Skogsstyrelsen funnit att 1 procent av dem avverkades under åtta år. Det motsvarar 10 procent på 80 år, om det sker i samma omfattning framöver. När Skogsstyrelsen i enkäter har frågat skogsägare hur länge de tänkt att deras frivilliga avsättningar ska vara kvar är det många som inte svarat och en liten andel har svarat ganska korta tider. Därför vore det bra om vi kan få igång en dialog med alla berörda intressen om hur vi kan säkerställa långsiktigheten i avsättningarna.

Slutligen, när det gäller Sveriges åtagande att skydda 17 procent av naturen så ingår det att det ska vara ett representativt urval. Om vi nästan bara skyddar fjäll och andra lågproduktiva marker så blir det inte ett representativt urval, utan siffran 17 procent bör rimligen också gälla för den produktiva skogsmarken.

Torbjörn Nilsson (MP)

Partistyrelseledamot

Ulvsby

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.