• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skyttedal: I Bryssel talar vi med alla

Signerat
PUBLICERAD:
Huruvida ett förslag är bra eller dåligt, skadligt eller välgörande, bör bedömas av på basis av dess innehåll – inte vilka andra som stödjer eller inte stödjer förslaget, skriver Sara Skyttedal.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

Direkt från Europaparlamentet

Majoriteter byggs kring sakfrågor, oaktat vilket parti som anses eller inte anses vara rumsrent. Fokus är med andra ord på själva innehållet, skriver Sara Skyttedal.

En av de hetaste frågorna i Sveriges riksdag, vem som ska samarbeta med vem, existerar i egentlig mening inte i Europaparlamentet. Anledningen är att vi har arbetsformer som gör att alla förhandlar med alla om allt. Det borde vara en tankeställare för de som vill göra denna formfråga till huvudsak i svensk politik.

I Europaparlamentet har de 705 ledamöterna organiserat sig i olika partigrupper, den här mandatperioden är de åtta till antalet. Kristdemokraterna och Moderaterna ingår i den största partigruppen, som heter EPP. De svenska socialdemokraterna tillhör den näst största gruppen, som kallas S&D-gruppen. Miljöpartiet tillhör en grön partigrupp, Centerpartiet och Liberalerna tillhör en liberal partigrupp, vänstern en vänstergrupp och Sverigedemokraterna en EU-kritisk grupp. Därutöver finns också ytterligare en partigrupp där ingen svensk ledamot sitter.

När en EU-fråga ska avgöras skickar varje partigrupp en förhandlare för att representera just sin partigrupp. Dessa förhandlare försöker sedan jämka ihop sig och skapa en politisk produkt med förutsättning att ta sig igenom Europaparlamentet och sedan bli föremål för nästa förhandlingsrunda, den mellan Europaparlamentet och ministerrådet. Man försöker jämka ihop en majoritet kring helheter och enskildheter, ibland med oheliga allianser.

Jag har under det dryga år jag varit Europaparlamentariker hunnit förhandla läkemedelsfrågor med Nationella Fronten från Frankrike och samarbete mellan unionens arbetsförmedlingar med polska Lag och Rättvisa. Inte för att jag aktivt sökt ett sådant samarbete, utan för att det är så arbetsformerna ser ut.

Det kan verka främmande för någon som är van vid svensk politik (systemet är mycket riktigt också hämtat från Frankrike), men det saknar inte poänger. Majoriteter byggs kring sakfrågor, oaktat vilket parti som anses eller inte anses vara rumsrent. Fokus är med andra ord på själva innehållet.

Och det är naturligtvis så politik borde vara. Huruvida ett förslag är bra eller dåligt, skadligt eller välgörande, bör bedömas av på basis av dess innehåll – inte vilka andra som stödjer eller inte stödjer förslaget. Det håller nog de flesta också med om, även om det inte alltid verkar så i svensk debatt.

Att döma av de nuvarande tongångarna i Sverige verkar vi 2022 få en riksdagsvalrörelse som handlar mer om vem som ska få stöd av vem, än vad politiken faktiskt ska åstadkomma. Huruvida denna debatt är relevant eller inte har uppenbarligen de svenska partierna olika åsikter om. Men den som vill få lite perspektiv på frågan borde studera arbetsformerna i Europaparlamentet, som samtliga svenska Europaparlamentariker – oaktat partitillhörighet – faktiskt underkastar sig.

Sara Skyttedal

Europaparlamentariker (KD)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.