• idag
    26 sep
    12°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      4.7 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Läs på istället för att kasta runt ogrundade anklagelser

Debatt
PUBLICERAD:
S ville under flera år direkt efter Georgienkriget (bilden) skära ner försvarsanslaget, skriver Pål Jonson, Marléne Lund Kopparklint och Kjell-Arne Ottosson.
Foto: Musa Sadulajev/AP arkiv
Vidare var det M/KD-budgeten i december 2018 som tillförde 18 miljarder extra för att säkra finansieringen av det militära försvaret, skriver Pål Jonson, Marléne Lund Kopparklint och Kjell-Arne Ottosson.

Svar till Niklas Karlsson och Lars Mejern Larsson (NWT 12/8).

Riksdagsledamöterna Niklas Karlsson (S) och Lars Mejern Larsson (S) säger att vi medvetet framför felaktigheter för att vinna billiga poänger samt att svenska medborgare har rätt att kräva mer av sina folkvalda. I övrigt fokuserar skribenterna främst på politisk historieskrivning. Skälen till varför de hellre vill titta bakåt än framåt kan vi bara spekulera i. Men deras påstående förtjänar att bemötas i sak.

Vi ger Karlsson och Larsson rätt på en punkt. Försvarspolitiken var inte tillräckligt stark under alliansåren. Det har vi alla ett ansvar för. Till saken hör dock att det knappast skulle ha blivit bättre om S hade styrt. S ville under flera år direkt efter Georgienkriget skära ner försvarsanslaget. 2010 gick de rödgröna partierna till val på att sänka försvarsanslaget med två miljarder. Att tala om alliansårens nedskärningar på försvaret är rätt så magstarkt om man företräder Socialdemokraterna.

För det andra säger de att det blev ordning på försvarspolitiken när statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillträdde. Vi vill påminna om att det krävdes tre ekonomiska överenskommelser mellan Socialdemokraterna och Moderaterna under den försvarsbeslutsperioden för att säkerställa finansieringen av försvaret och det var knappast S som var dragloket för att få till höjda försvarsanslag under den processen. Vidare var det M/KD-budgeten i december 2018 som tillförde 18 miljarder extra för att säkra finansieringen av det militära försvaret. Vi har lärt oss av den erfarenheten. Inga fler underfinansierade försvarsbeslut!

Avslutningsvis säger Karlsson och Larsson att vi medvetet förvränger historien när vi hävdar att finansieringen av det civila försvaret påbörjades av M/KD-budgeten. På det svarar vi bara läs på istället för att kasta runt ogrundade anklagelser på politiska kollegor som sänker relevansen på det politiska samtalet!

I M/KD-budgeten tillförde vi 153 miljoner mer än regeringen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att bland annat stärka befolkningsskyddet, utveckla räddningstjänsten vid höjd beredskap samt förbättra sjukvårdens säkerhet i kris och krig. Försvarets radioanstalt (FRA) fick 116 miljoner extra så att myndigheten skulle kunna utveckla arbetet med att stärka Sveriges cybersäkerhet. Det är centrala komponenter just för att stärka den civila beredskapen och det civila försvaret.

Precis som medborgarna har rätt att kräva att politiker alltid talar sanning så har de också rätt att kräva att de är pålästa och kunniga. Karlsson och Larssons artikel visar tyvärr på stora brister i det avseendet.

Pål Jonson (M)

Ordförande i försvarsutskottet och riksdagsledamot för Värmland

Marléne Lund Kopparklint (M)

Riksdagsledamot för Värmland

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Riksdagsledamot för Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.