Europa har i stora delar stängts ner och för ett exportberoende län som Värmland har det fått drastiska konsekvenser och kan på sikt även försämras om inte rätt åtgärder/stimulans sätts in, skriver Anna Hedberg, Jan Bengtsson och Carin Hansdotter.
Coronakrisen har slagit hårt över hela världen och sargat länders ekonomier påtagligt. Världsekonomin har bromsat in kraftigt och Sveriges BNP för andra kvartalet har fallit med 8,3 procent, ett historiskt stort ras. Grunden är ju givet att efterfrågan på många företags varor och tjänster snabbt försvunnit i spåren av pandemin.
Europa har i stora delar stängts ner och för ett exportberoende län som Värmland har det fått drastiska konsekvenser och kan på sikt även försämras om inte rätt åtgärder/stimulans sätts in. I Värmland har många företag tvingats permittera eller varsla på grund av krisen och det har föranlett att närmare hälften av företagen behövt bromsa sina investeringar, vilket ytterligare slår brett mot jobben i länet.
För att återstarta ekonomin behöver vi gemensamt se till att stimulera efterfrågan. I en ekonomi med ett relativt högt skatteuttag utgör också den offentliga konsumtionen och investeringar en stor andel av BNP. Därför är det viktigare än någonsin att vi använder den offentliga köpkraften för att effektivt stimulera ekonomin.
Så skriver du en debattartikelUnder 2018 så uppgick bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i Värmlands 16 kommuner (inklusive bolag) och Region Värmland till dryg 3,4 miljarder kronor, vilket främst omfattar fastigheter, bostäder, vatten och avlopp, energi samt i viss mån även vägar. Därutöver läggs årligen stora belopp på underhåll.
Under de kommande åren står kommunerna inför omfattande investeringar i ny infrastruktur, men även betydande upprustning av skolor, äldreboenden och av uttjänta vatten- och avloppssystem. Vi ser trots detta mycket oroande signaler på att krisen alltmer påverkar bygg och -anläggningsbranschen. Sju av tio byggföretag upplever i dagsläget uppskjutna byggstarter och minskad orderingång framöver.
Genom att tidigarelägga redan planerade investeringar, underhållsåtgärder och offentliga inköp kan både kommunerna och regionen hjälpa till att hålla efterfrågan uppe. Därmed mattas följdverkningarna av krisen av genom att livskraftiga företag inte tvingas till omfattande uppsägningar eller konkurs. Återstarten av ekonomin är då redan igång.
Anta att endast tio procent av investeringarna skulle tidigareläggas i Värmland så skulle det således innebära en utökad investeringsvolym med över 340 miljoner kronor. Det i sin tur kan skapa efterfrågan och möjligheter till nya arbetstillfällen i hela länet. Om kommunerna dessutom tidigarelägger och genomför underhållsåtgärder kan effekterna bli ännu större, eftersom underhållsåtgärder är mer arbetskraftsintensiva än exempelvis nyproduktion av bostäder.
Värmlandskommunerna och regionen kan alltså med översyn och tidigareläggning av investeringar redan nu, genom ökad efterfrågan, se till att finansiella medel tidigare når ut i det värmländska näringslivet. Det är inte direkt kostnadsdrivande, utan kostnader man redan planerat för och ett positivt sätt bidra till att vi tar oss starkare igenom krisen och landar på rätt sida när den privata efterfrågan i ekonomin är i balans igen.
Anna Hedberg
Regionchef, Svenskt Näringsliv Värmland
Jan Bengtsson
Företagsrådgivare, Maskinentreprenörerna Värmland
Carin Hansdotter
Branschansvarig, Byggföretagen Värmland-Örebro