100 år sedan Dan Anderssons död: "Språkbruket i poesin är så vackert"

Thåström, Sofia Karlsson och värmländske Lars Eriksson är några som har skapat musik om eller med texter av Dan Andersson.

I dag är det 100 år sedan poeten dog av förgiftning på ett hotellrum i Stockholm.

För musikern och artisten Lars Eriksson blev Dan Andersson en viktig röst under en tre månader lång sejour i Portugal och Spanien. Han hade packat med en antologi med poeten från södra Dalarna lite på måfå, mest för att hans morfar brukade nämna Dan Andersson som en favorit.

– Kanske blev jag extra berörd av Anderssons ord eftersom jag inte var på svensk mark, börjar Lars Eriksson.

Han är född i Karlskoga och nådde en stor publik genom sitt deltagande i "Idol" 2008. Under åren har han släppt flera album i eget namn.

– I Anderssons poesi är naturen väldigt nära, jag kände igen mig i naturskildringarna. I Portugal var det väldigt varmt den tiden jag var där, så poesin var som svalka för själen.

Han nyanserar bilden av poeten.

– Naturen är en aspekt, men det finns många fler lager i Anderssons texter som talar till mig. För mig är allt han skildrar en slags motsättning, konflikt – olösliga problem i tillvaron. Förhållandet mellan olika ytterligheter som andlighet/materialism, storstaden och industrialism/landsbygden, köttet/anden. Hans diktning rymmer allt det där.

Rytm i dikterna

Det är tio år sedan som Lars Eriksson upptäckte Dan Andersson. Han har gjort flera tonsättningar och släpper i dag – på 100-årsdagen av diktarens död – en ep med tre Dan Andersson-tolkningar.

– Språkbruket i poesin är så vackert. Jag har aldrig hört någon behandla vårt språk som han. Möjligen Selma Lagerlöf.

Lars Eriksson pratar om musikaliteten i Anderssons texter.

– Han tonsatte några av sina egna dikter. Rytmen i dem uppmanar till musik. Direkt när jag först läste honom så föll det sig naturligt att tonsätta, utan att jag hade hört någon annan göra det. Under månaderna i Portugal gjorde jag 13 tonsättningar.

Lars Eriksson är i digert sällskap. Sofia Karlsson, Thorstein Bergman, Staffan Hellstrand och Cornelis Vreeswijk har alla gjort musik av Dan Anderssons texter. Tidigare i år släppte Joakim Thåström livealbumet "Klockan 2 på natten, öppet fönster...". Dubbelskivan avslutas med låten "Om Black Jim", en låt som handlar om just Dan Andersson – Black Jim var diktarens pseudonym när han skrev artiklar, översättningar och kåserier för en tidning som hette Ny Tid. Låten var först med på Thåströms album "Skebokvarnsvägen 209" som släpptes 2005.

– För två år sedan hade jag ytterligare en intensiv Dan Andersson-period, fortsätter Lars Eriksson.

– Då tonsatte jag åtta dikter till!

Han har ännu inte haft möjlighet att spela in någon av sina tonsättningar.

– En av låtarna jag gör på den nya ep:n är "En tröstesam visa till idealisten och läraren Angelman". Den hörde jag för första gången under en resa på Åland. Jag slogs av vilken jävla bra låt det är! Helvete så bra! Den verkligen grep tag i mig. Det var Torstein Bergmans version jag hörde och den knockade mig helt.

En annan låt som tolkas på ep:n är "En spelmans jordafärd", som poeten själv satte musik till. För Lars Eriksson är även den visan knuten till ett reseminne.

– Jag har släkt i Sydamerika och under en resa där så berättade en släkting att just "En spelmans jordafärd" var den finaste svenska visa han visste. Då kände jag inte till just den så jag kunde inte spela den tillsammans med honom, det är anledningen till att den fick vara med nu.

Lämnade värmländsk fru

Tidigare har Lars Eriksson suttit i styrelsen för Dan Andersson-sällskapet. För några år sedan inleddes arbetet med att få upp en plakett som markerade platsen där poeten dog 1920, endast 32 år gammal. Han hittades död i sitt rum på Hotell Hellman på Bryggaregatan i Stockholm, förgiftad av cyanväte som användes mot vägglöss. Efter sig lämnade han sin värmländska fru Olga, som var från Arvika-trakten och gravid i fjärde månaden.

– För mig är Dan Andersson högst relevant i dag, han slog verkligen an något i mig, konstaterar Lars Eriksson.

– Så när två unga killar hörde av sig till Dan Andersson-sällskapet med frågan om varför inte platsen för hans död inte var markerad föddes idén om en plakett.

Plaketten är gjord i brons och utformad av konstnären Jonas Högström. Den kommer att sättas upp på Bryggaregatan 5 under en ceremoni under onsdagen. Hotellet är dock sedan länge rivet.

– För mig personligen känns det extra kul att få vara med om det här med plaketten. Min morfar Uno Larsson, som fick mig att upptäcka Dan Andersson, var med i arbetet kring att få en liknande plakett uppsatt där Gustaf Fröding bodde i Kristinehamn.