Vitalik Kruglik och Nadya Finska flydde från Belarus till Sverige och Gettjärn för nio år sedan. Nu ska de utvisas.
– Migrationsverket verkar ha inställningen att vi bara vill lura systemet. Det känns hopplöst, säger paret.
Som Fryksdalsbygden kunnat berätta om tidigare har Vitalik och Nadya kastats mellan hopp och förtvivlan sedan de kom hit 2011. De har från första stund varit inställda på att arbeta och kunna försörja sig. De har både varit anställda och drivit eget företag, en friskvårdssalong i Gettjärn, och familjen har växt. Parets tre barn är alla födda i Sverige.
– Vi har ett liv här. Ett väldigt fint och bra liv. Nu ska allt ryckas ifrån oss utan att vi förstår varför, säger Vitalik.
I juni 2017 avslog Migrationsverket familjens ansökan om fortsatt uppehålls- och arbetstillstånd. Beslutet om verkställande sköts dock upp i juni 2019. Men i april i år kom utvisningsbeskedet. Det överklagades men överklagan avslogs, vilket blev känt för familjen först i förra veckan.
Verkställighetshinder
Nu har familjens advokat lämnat in en ansökan om verkställighetshinder som man hoppas kan vinna gehör inom kort.
Vitalik och Nadya flydde till Sverige för att de fruktade för sin egen säkerhet.
– Men vi kände då att vi skulle vilja ha möjligheten att återvända om läget förbättrades. Därför sökte vi inte asyl från början utan bara arbetstillstånd. Så här i efterhand verkar det ha varit vårt stora misstag, säger Nadya.
Vitalik fylller i.
– Vi kommer från Belarus och i den bästa av världar skulle vi vilja att vi kunde bo där. Men som läget är där just nu känns det helt overkligt att man ska kunna tvinga oss tillbaka.
Stöd från bygden
Men Migrationsverket har hittills inte kommit fram till att familjen har det skyddsbehov man säger att man har.
– Vi måste kunna bevisa att skyddsbehovet finns och vi har gott hopp om att kunna göra det. Men först måste ansökan om verkställighetshinder bifallas. Annars vet vi inte vad vi ska göra, säger Vitalik.
Mitt i all desperation och känslan av hopplöshet är det dock något som paret hela tiden återkommer till i samtalet.
– Utan stödet från grannar och övrig lokalbefolkning skulle vi inte ha orkat kämpa. Vi är så tacksamma för allt stöd vi fått från bygden, säger Vitalik Kruglik och Nadya Finska.