• idag
    24 okt
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    12°
    • Vind
      9 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.4 mm
  • måndag
    26 okt
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm

Skolstatistik måste fram i ljuset

Ledare
PUBLICERAD:
Hemlighetsfull statistik.
Foto: Karin Wesslén / TT
I den kanske mest bisarra utvecklingen på länge har en vidlyftig tolkning av vad som kan anses vara företagshemligheter lett till att Skolverket inte längre tillhandahåller ens ett register över vilka skolor som finns i Sverige.

Alltsammans har sin grund i att Statistiska centralbyrån, SCB, i fjol ändrade sin policy så att friskolors prestationer inte längre skall vara offentliga. Ändringen gjordes eftersom uppgifterna kan påverka de enskilda skolornas affärsverksamhet. Detta har sedan nyligen slagits fast av kammarrätten.

För att göra ont värre har Skolverket sedan beslutat att kommunala och fristående skolor måste ha likvärdiga villkor. Med den motiveringen har även de kommunala skolornas resultat på olika områden blivit omöjliga att få ut.

Situationen är närmast löjeväckande. Det är inte bara självklart att de här uppgifterna kan påverka skolornas affärsverksamhet – det är meningen att de skall göra det.

Vilket betygssnitt en skola har, hur det förhåller sig till skolans elevers prestation på de nationella proven, hur stor andel behöriga lärare skolan har, vilken elevsammansättning skolan har och hur resultaten ser ut i förhållande till detta är aspekter som vi vill att elever och föräldrar skall ta hänsyn till när de gör sina skolval. Det är vad det fria skolvalet bör bygga på.

När dessa saker inte går att få veta återstår blott att locka elever med exempelvis datorer och körkortslektioner. Sådant som statsvetaren Johan Wennström har visat redan utgör ett alldeles för stort inslag när skolorna försöker locka eleverna till just sig.

De som förlorar på att det fria skolvalet inte fungerar är förstås eleverna. Särskilt viktigt är det för begåvade och motiverade elever från hem utan studietradition, där föräldrarna har begränsad förmåga att hjälpa sina barn. Om dessa elever inte kan finna skolor som bättre kan hjälpa dem framåt går Sverige miste om talanger. Det är något vi inte har råd med.

Att det blir lättare för mindre nogräknade skolaktörer att fortsätta driva sin verksamhet och locka elever gör definitivt inte saken bättre.

Inget av detta hade behövt hända om inte SCB hade gjort sin omtolkning. Så skedde dock och kammarrätten har gett myndigheten rätt. Regeringen har genom utbildningsminister Anna Ekström gett Skolverket och SCB i uppdrag att ta fram lösningar på den uppkomna situationen. Myndigheterna presenterade därmed nyligen fyra förslag för hur skolstatistiken skall kunna göras offentlig igen. Två av förslagen handlar om sekretessundantag.

Det är gott och väl att regeringen agerar. Nu måste riksdagen agera utan dröjsmål för att undanröja denna vanvettiga situation. Skolvalet måste förbättras och stärkas, att på det här viset omöjliggöra att det ens kan göras på kloka grunder är ett hån mot såväl elever och föräldrar som skattebetalarna i stort.

Frågan är bara varför regeringen valde att vänta så länge innan den agerade. Frågan har funnits på bordet sedan SCB fattade sitt beslut i fjol. Redan då borde regeringen ha satt igång arbetet. Saktfärdigheten verkar dock vara ett av denna regerings främsta signum.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.