Många bönder i vårt land strävar efter att hålla nere användningen av bekämpningsmedel, och det är väldigt bra. Trots det läcker bekämpningsmedel ut i våra bäckar, åar och sjöar, skriver Jesper Johansson och Cecilia Boman Lindström.
Svar till John Widegren (NWT 24/7).
Det finns goda skäl till att fortsätta främja en övergång till ekologisk odling, d v s odling utan eller med kraftigt begränsad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Och i motsats till vad John Widegren (M) hävdar så finns det även i Sverige viktiga fördelar med ekologisk odling.
Många bönder i vårt land strävar efter att hålla nere användningen av bekämpningsmedel, och det är väldigt bra. Trots det läcker bekämpningsmedel ut i våra bäckar, åar och sjöar. Inom miljöövervakningen har över hundra substanser av bekämpningsmedel hittats i vattendrag. Av många substanser är halterna ibland högre än de riktvärden som bedömts vara oskadliga för vattenlevande djur och växter.
Rester av bekämpningsmedel finns också i vår mat – och hamnar därigenom i våra kroppar. Livsmedelsverket ger ut årliga rapporter om kontrollen av bekämpningsmedel i livsmedel. I den senaste rapporten, som gäller kontroller 2018, hittades bekämpningsmedel i drygt hälften av de prover som tagits. I 3 procent av proverna överskreds gränsvärden. Överskridanden var vanligare i importerade livsmedel, men förekom även i svenska.
Så skriver du en debattartikelKadmium är ett skadligt ämne som finns som förorening i mineralbaserade fosforgödselmedel. Kadmium ansamlas i njurarna och kan så småningom orsaka njurskador. Även om kadmiumhalten i gödsel minskat kraftigt sedan 1990-talet, så står handelsgödsel fortfarande för en stor del av det kadmium som tillförs våra åkerjordar.
Det är viktigt att komma ihåg att riktvärden och gränsvärden sätts i huvudsak utifrån hur farliga olika ämnen bedöms vara var för sig. Kunskapen är väldigt begränsad om hur människor och djur påverkas av att utsättas för många olika substanser samtidigt.
För att undvika att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, har vi i Sverige stränga regler för användning av antibiotika i djuruppfödning. I ekologisk djurhållning är reglerna ännu strängare, och antibiotikaanvändningen mindre, än i annan djurhållning. Det är ytterligare en fördel med ekologiska livsmedel.
Allt detta talar för att det är klokt att samhället sätter mål om en ökad andel ekologisk odling, och att både det offentliga och vi enskilda konsumenter är villiga att betala lite extra för ekologiskt odlade livsmedel.
Däremot har Widegren rätt i att ekologisk odling ofta ger mindre skördar per hektar, vilket kan vara en nackdel ur klimatsynpunkt. Samtidigt ger ekologisk odling ofta mer kolinlagring i jordbruksmarken än annan odling. Och industriell framställning av kvävegödselmedel förbrukar stora mängder fossil energi. Sammantaget är det svårt att beräkna klimateffekten av ekologisk odling jämfört med annan odling. I en litteraturöversikt från Livsmedelsverket 2016 dras slutsatsen att för de flesta livsmedelsgrupper går det inte att urskilja om ekologisk eller annan odling är bäst ur klimatsynpunkt.
Samtidigt som det finns tydliga miljöfördelar med ekologisk odling, så finns det också hållbarhetsutmaningar som är gemensamma för ekologiskt jordbruk och annat jordbruk. En sådan är förstås att bli oberoende av fossila drivmedel. En annan är att minska läckaget av näringsämnen från åkrarna till sjöar och vattendrag. För att vi ska få ett väl fungerande kretslopp av näringsämnen, behöver vi också se till att gödsel från såväl människor som djur kan användas utan att tillföra skadliga föroreningar till åkrarna.
Jesper Johansson (MP)
Borgvik, språkrör för Miljöpartiet Värmland
Cecilia Boman Lindström (MP)
Väse, språkrör för Miljöpartiet Värmland