Pekås och Maximat räddar Coop från ännu större förluster

Coop Värmland blöder kraftigt - och tidigare i veckan fick vd:n gå. Koncernen redovisade en rörelseförlust på 53 miljoner kronor 2019. Men koncernen har två vinstmaskiner: Pekås och gränsbutikerna Maximat, som pumpar in tiotals miljoner till koncernen. Moderföreningen, det vill säga Coopbutikerna, gjorde en förlust på hela 79 miljoner kronor förra året. Och så har det sett ut de senaste åren.

Coop Värmland, en av länets största arbetsgivare, har åtta år i rad redovisat negativa rörelseresultat i mångmiljonklassen.

Vanliga kommentarer från ledningen när boksluten presenterats har varit att koncernen satsar offensivt och att man genomgår ett strukturellt stålbad som man kommer att vända till positiva resultat längre fram. Men vändningen har inte kommit än.

När Tomas Sjölander tillträdde 2014 inledde han och övriga i ledningen ett stort omstruktureringsprogram. Olönsamma delar skulle bort. Den mest spektakulära åtgärden var när man 2017 beslutade att lägga ner charkuterifabriken och bageriet vid Tullholmsviken i Karlstad, vilket bäddat för de senaste årens stora rivningar och markförsäljningar i området.

Samtidigt beslutade man att stänga butikerna i Nykroppa och Björneborg samt Bolist på Bergvik. Man har också gjort sig av med Mansion/Affection-butikerna i Säffle, Kristinehamn, Arvika och Karlskoga.

Besluten innebar att flera hundra personer varslades om uppsägning.

– De åtgärder som vi nu genomför är nödvändiga för att kunna behålla Konsum Värmland som en livskraftig, fungerande verksamhet, sa Tomas Sjölander då.

Dotterbolagen lönsamma

Det är koncernens rörelseresultat som står i fokus när Coopledningen presenterar boksluten. Dotterbolagens bokslut kommuniceras inte på samma sätt, men de är intressanta, eftersom de i hög grad påverkar koncernens resultat.

Coopkoncernens resultat 2017 och 2019 var förstärkta med cirka 25 miljoner kronor per år tack vare dotterbolagen, men ändå låg koncernens rörelseförluster på 124 miljoner respektive 53 miljoner kronor de åren.

2018 förbättrades koncernens resultat med 12 miljoner kronor av dotterbolagen. 2018 var ett relativt bra år med en förlust på "bara" 18 miljoner i koncernen.

I bokslutet framgår det att man har tagit upp en fastighetsförsäljning under året som en rörelseintäkt på 30 miljoner i koncernen. Utan den engångsintäkten skulle resultatet ha blivit sämre 2018.

2020 blir ett år då avyttringar av fastigheter kommer att få ännu större påverkan på Coop Värmlands resultat. Ledningen har inte offentliggjort köpeskillingarna för marken vid Tullholmsviken, men med tanke på storlek och läge på tomterna lär det bli ett betydande tillskott till kassan under 2020.

Gränshandeln tappar i år

Men när det gäller kärnverksamheten, butikerna, finns det fortfarande stora frågetecken, inte bara när det gäller de egna butikerna - i år kommer man inte heller att kunna räkna med samma bidrag från gränshandeln. Koncernens gränsbutiker Maximat i Töcksfors och Charlottenberg har varit lönsamma och bidragit med stora summor till koncernen. De senaste tre åren har Gränsmat AB, som dotterbolaget heter, levererat mellan 7 och 13 miljoner kronor per år till moderbolaget. I år har norrmännen som bekant till stor del uteblivit på grund av corona, vilket kommer att slå direkt mot Coop-koncernens resultat för 2020.

Det andra viktiga stödbenet i koncernen är Pekås-kedjan, med butiker på elva orter i Värmland och Örebro län. Pekåsbutikerna lyckas där Coop misslyckas, och levererar mångmiljonvinster år efter år. De senaste tre åren har rörelsevinsterna legat på mellan 10 och 18 miljoner kronor, pengar som går in som koncernbidrag till moderföreningen.

Tomas Sjölander hann alltså vara vd i sex år.

– Under Tomas Sjölanders ledning har Coop Värmland de senaste åren genomgått en nödvändig förändringsprocess. Då föreningen nu är inne i en uppbyggnadsprocess av ett helt annat slag är det därför rätt läge för oss att gå skilda vägar, sa Coop Värmlands styrelseordförande Håkan Thorell när nyheten av vd-avgången kom i måndags.

Tuff utmaning

Personen som får vd-jobbet har en tuff utmaning med att få upp lönsamheten.

Ett problem som Coop brottas med är prissättningen i butikerna. Den fristående prisjämförelsetjänsten Matpriskollen jämför 3000 artiklar som finns i kedjornas reguljära sortiment. Jämförelsen visar att Stora Coop ligger 11 procent över Willys, och 3 procent över Ica Maxi. Vissa Coopföreningar ligger lägre än så, men Värmland tillhör den här priskategorin.

Flera personer med god insyn i branschen säger till NWT att det här speglar ett större strukturellt problem hos Coop i Sverige. Man har för höga kostnader i flera led i organisationen jämfört med konkurrenterna. Det påverkar prissättningen i butikerna, som i sin tur påverkar kundernas köpbeteende.

– Man har en kostnadsanpassad prissättning. Inte en marknadsanpassad. Och så har det varit länge, säger en källa med god kunskap om Coop Värmland.

Ulf Mazur, en av grundarna av Matpriskollen, säger att kundernas lojalitet med "sin" handlare försvinner fort i dag.

– Det har hänt mycket de senaste 20 åren, sedan Lidl kom in i bilden.

Prismedvetna kunder

Ulf Mazur säger att en kedja som har högre priser än sina konkurrenter kan leva på kundernas lojalitet och gammal vana länge, men sakta men säkert tröttnar kunderna på de högre priserna.

– Coop har inte sett efter sin prisbild, och priset är en viktig faktor för var du väljer att handla. För många är det läget som styr var du handlar, men om du till exempel åker till en stormarknad kan du lika gärna svänga in till konkurrenten om den har lägre priser. Om en barnfamilj som handlar för 10 000 kronor månaden väljer bort sin vanliga butik och sparar 10 procent eller 1 000 kr per månad på Willys, blir det mycket pengar på ett år, för att handla samma varor, säger Ulf Mazur.

Han menar också att det är Coops kostnader som måste ner.

– För de privata handlarna är det ett skruvande varje dag för att trimma verksamheten. Där har inte Coop riktigt hängt med, och det är därför man har varit tvungna att sälja av verksamheter för att få det att gå ihop rent ekonomiskt.