Det är inte lätt att hänga med i alla svängarna kring höstens högskoleprov. Det blir inte av, sedan blir det av, men ändå inte. Och nu har generaldirektören för Universitets- och högskolerådet (UHR) Karin Röding tröttnat och avgår. Tiden rinner ut och alla turer gör att det tyvärr blir svårt att genomföra.
Istället för att ägna tid och energi åt att faktiskt se till att högskoleprovet kan genomföras så har det bråkats om det överhuvudtaget går. Så kan man ju också stoppa det. Höstens prov skulle ha ägt rum den 18 oktober, för att resultaten skall kunna tillgodoräknas inför antagningen till vårterminen. Den ursprungliga anmälningstiden har också gått ut. Allt detta kommer nu att göra det svårt rent praktiskt att förbereda provet, oavsett vad man landar i för beslut.
I måndags landade förvisso januaripartierna i beslutet att trots allt försöka genomföra provet. En nationell provsamordnare skall tillsättas och UHR får det övergripande ansvaret. Det var detta som fick Röding att avgå. "Regeringen har givit mig ansvar för högskoleprovet, men inte befogenheterna och det kan jag inte acceptera", motiverar hon det med. Det kan man ju förstå. Med en överrock blir ju ansvaret otydligt. Hon skräder heller inte orden när hon fortsätter: "Den situation som nu uppkommit efter alla turer kring högskoleprovet, som jag anser beror på regeringens senfärdighet, kan jag inte ta ansvar för.
Nå, hon har visserligen helt rätt i att regeringen har varit senfärdig, men man kan ju undra vad hon och UHR själva sysslat med under alla månader som gått sedan vårens inställda högskoleprov. Att de i maj lämnade över ett PM om saken till regeringen räcker liksom inte för att själva slippa kritik. De verkar helt enkelt ha varit lata och inte velat genomföra något höstprov. De 21 lärosätena hade hållit på med förberedelser ända fram till ett möte med UHR i början av augusti då alla plötsligt var eniga om att problemen var olösliga.
Det var också den linje som regeringen, som tydligen inte ens var medveten eller ens brydde sig om problematiken, antog. Kritiken blev hård och efter påtryckningar från andra riksdagspartier fick man backa och göra det möjligt att genomföra provet för vissa. Men det hjälpte inte. UHR stod fast vid sitt nej. Någon motsatt majoritet i riksdagen blev det heller inte när Liberalerna fegade ur, bara för att några dagar senare, i måndags, gå med de andra partierna i Jöken för att försöka genomföra provet ändå.
Röding har också fel när hon säger också säger att "besluten från politiken har byggt på känslor och inte på fakta utan snarare faktaresistens, och inte minst på den felaktiga uppfattningen att högskoleprovet är den enda vägen till högre studier". Det har förstås igen påstått. Men högskoleprovet är ytterligare en möjlighet bredvid andra, som dessutom blir än viktigare för de som vill ha en ny chans efter att ett prov redan ställts in.
Både regeringen och Universitets- och högskolerådet har schabblat till det ordentligt, och nu skyller de på varandra. Det är sorgligt att se. Och dagarna går. Frågan är om det ens blir något högskoleprov även sedan regeringen tillsatt en nationell provsamordnare. Rödings plötsliga avgång lär ju heller inte underlätta för myndigheten att agera. Det här hade inte behövt hända om alla parter för flera månader började planera för hur höstens högskoleprov skulle gå till.