• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Sluta förneka verkligheten bakom gängen

Ledare
PUBLICERAD:
Ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving upplyser.
Foto: Johan Nilsson/TT
Det går inte att frikoppla gängkriminaliteten från den stora asylinvandringen och problemen med integration i de utsatta områdena. Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio (5/9) med biträdande rikspolischef Mats Löfving gjorde detta ännu tydligare.

Löfving, som också är chef för Polisens nationella operativa avdelning (NOA), berättade bland annat om hur minst 40 släktbaserade nätverk, eller klaner, organiserar brottslighet i Sverige. Många har dessutom invandrat till Sverige för att begå brott och på så vis tjäna pengar. Även i Värmland finns det släktbaserade kriminella nätverk enligt Mattias Forssten, lokalpolisområdeschef i Karlstad (NWT 7/9).

Att vissa människor söker sig till Sverige för att begå brott betyder naturligtvis inte att samma sak gäller för alla invandrare. Men det tycks vara rädslan för att överhuvudtaget kunna missförstås som invandringskritiker som hindrat och hindrar många, inte minst politiker, från att erkänna de problem som finns. Det var till exempel talande att reportern i lördagsintervjun påpekade att Löfvings uttalande var kontroversiellt.

När många hakar upp sig på verklighetsbilden är det inte konstigt att politiken, socialtjänsten, skolan och andra relevanta delar av samhället saknar den målmedvetenhet i arbetet mot gängkriminaliteten som Löfving efterlyser. Han menar att engagemanget åker upp och ned likt en jojo. Samtidigt är de kriminella klanerna fullt inriktade på att odla nya gängmedlemmar.

Många personer i dessa klaner vill inte integreras, och barn uppfostras av familjen till att delta i gängkriminaliteten, enligt Löfving. Och med en sådan uppfostran får skolan, socialtjänsten och polisen en rejäl uppförsbacke.

Att gängkriminaliteten i de utsatta områdena är rotad betyder dock inte att vi skall ge upp. Med uthållighet hos alla berörda parter går det att minska gängens utbredning och inflytande i de utsatta områdena. Och både Moderaterna och Kristdemokraterna har den senaste tiden lagt flera förslag för att råda bot på åtminstone delar av problemet.

Senast föreslog Kristdemokraterna att pengar ur biståndsbudgeten skall gå till att bygga mer humanitära fängelser i andra länder, där utländska medborgare dömda i Sverige skall kunna avtjäna sina straff (SR 7/9). Det är en inte helt dum idé, som skulle göra något mer produktivt av biståndspengar som annars ofta läggs på symbolpolitiska projekt.

Liknande engagemang vore klädsamt, för att inte säga nödvändigt, hos regeringen. Men när statsminister Stefan Löfven (S) på en pressträff på måndagen fick frågan om gängkriminalitetens koppling till invandringen var svaret undvikande. Löfven översatte klumpigt invandringsbakgrund till etnicitet, och menade att han inte vill koppla detta till brottslighet. Centerledaren Annie Lööf, som också var med på pressträffen, påpekade att gängkriminaliteten och situationen i de utsatta områdena inte är svartvit.

Lööf har helt rätt, men den migrationspolitik som Centern och i nuläget också regeringen står för erkänner inte att det just finns stora problem med integrationen, att verkligheten inte är svartvit. Om gängkriminaliteten skall kunna bekämpas måste regeringen, och för all del också dess stödpartier, ta höjd för att vissa människor som kommer till Sverige inte vill väl.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.