Karlstad ska vara motorn i Värmland och när ”staden inte gör sitt jobb” blir utvecklingen i de andra kommunerna alltmer perifer jämfört med andra regioner, skriver Johan Danielsson, Urban Hermansson och Leif Lendrup.
Värmland har tappat mer än andra län i konkurrenskraft sedan 1860-talet och Karlstads befolkning har blivit omsprungen av flera jämförbara städer mellan 1970 och 2018, från plats 13 till 17. Vår analys indikerar att seg- och tröghetskulturen har ett fast grepp om Värmland. Denna kultur utgör ett tjockt filter för en spirande utveckling. Konkret känner den enskilde värmlänningen av detta i plånboken. BNP per capita är 100 000 kronor lägre per år än riksgenomsnittet 2008-2017. Så stor skillnad behöver det inte vara.
Så skriver du en debattartikelI sökandet efter orsaker till Karlstads och Värmlands negativa trend i ett komparativt historiskt perspektiv har vi utgått från rapporten ”Nätverk och Skuggstrukturer i Regionalpolitiken”, forskning av Kerstin Enflo och vid Entreprenörskapsforum, Nordregios ”Regional Potential Index” samt eget arbete i projektet TENTacle. Nedan ett axplock från vår sammanfattning av seg- och tröghetskulturen i Värmland som har bidragit till den dåliga resultatutvecklingen:
• Attityder som utgör hinder och barriär för entreprenörer
• Nätverk som dominerar den regionala utvecklingen och som bevakar och befäster ”det gamla”
• Gott om prat- och skrivbubblor som inte bidrar till konkreta resultat
• Kvinnliga branscher är eftersatta
• Operativ implementering och genomförande möter kraftigare motstånd i Värmland än i många andra län
Karlstad ska vara motorn i Värmland och när ”staden inte gör sitt jobb” blir utvecklingen i de andra kommunerna alltmer perifer jämfört med andra regioner. Nedan sammanfattas de värmländska kommunernas befolkningsutveckling i åldersgruppen 25-64 år perioden 1970-2019 jämfört med riket i respektive kategori i Sveriges Kommuner och Regioners kommunindelning. En dyster läsning.
Större stad, Karlstad +27,3 mot riket +37,8; pendlingskommun nära större stad, Hammarö, Forshaga, Kil och Grums + 22,4 mot riket + 31,7; långpendlingskommun nära större stad, Kristinehamn, Säffle, Munkfors – 23,4 mot riket -3,8; pendlingskommun nära mindre stad, Storfors –33,5 mot riket -4,4; landsbygdskommun, Sunne, Årjäng, Arvika, Filipstad, Hagfors och Torsby -23,5 mot riket -23 och avslutningsvis landsbygdskommun med besöksnäring, Eda -13,3 mot riket -1,0.
I Region Värmlands regi pågår arbete med Värmlandsstrategin. Samtidigt formulerar Karlstad nästa vision och översiktsplan. Värmlandsstrategin är till stor del Karlstad, varför processerna måste samordnas och vi vill bidra.
Den grundläggande förutsättningen och frågeställningen för framgång med Värmlandsstrategin är hur vi ska övervinna seg- och tröghetskulturen och skapa attityder präglade av delaktighet och resultat. Historien har lärt oss att detta är en svår process. Vi föreslår en bildningsresa!
Den strategiska frågan är hur vi med kultur och attityd ska få värmlänningens plånbok att öka och bidra till välstånd och livskvalitet. Detta förutsätter mätbara resultatmål i termer av ekonomi och befolkning och bakom målen konkreta och väl underbyggda åtgärder fria från politisk prestige.
Vår strategi för Karlstad och Värmland fokuserar på tre områden – humankapitalet, transportinfrastruktur och företagande. Vår vision är att Karlstad har 150 000 innevånare 2040, vilket innebär att Karlstad då har en ekonomi som växer av egen kraft, en agglomerationsekonomi. Karlstads tillväxt kommer att sprida sig till pendlingskommunerna och BNP per capita öka i Värmland.
Johan Danielsson
Urban Hermansson
Leif Lendrup
Offensiva Karlstad Värmland