• idag
    28 okt
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Sveket om högskoleprovet

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Matilda Ernkrans tänder och släcker förhoppningar.
Foto: Anders Wiklund/TT
De ungdomar som velat öka sina chanser att komma in på sina drömutbildningar har den senaste veckan slängts mellan hopp och förtvivlan. Efter ett nej till att genomföra högskoleprovet kunde det anas en öppning, men sedan blev det ett definitivt nej igen i måndags.

Den valhänta hanteringen från såväl regeringen som Universitets- och högskolerådet samt de 21 universitet och högskolor som anordnar högskoleprovet är inget annat än ett stort svek mot förhoppningsfulla studenter. Och detta på grund av att man har varit lata och saknat förutseende.

Högskoleprovet är för många den enda chansen att komma in på den eftertraktade utbildningen och säkra den önskvärda framtiden. Att vårens högskoleprov fick ställas in var illa nog, men fullt begripligt i och med att coronapandemin då just hade brutit ut med full kraft. Men nu, ett halvår senare, är pandemin på reträtt. Det betyder inte att vi skall släppa garden, men det betyder att det med lite god vilja skulle gå att anordna höstens högskoleprov. I all synnerhet som man har haft flera månader på sig att förbereda det.

Några förberedelser att tala om verkar inte ha skett. Varken från regeringens sida eller hos de lärosäten som är ansvariga för genomförandet, eller hos myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR). Man har varit lata helt enkelt, och inte brytt sig. Det blir ju så jobbigt! Viljan har saknats, och då ser man hellre problemen än tittar efter lösningar.

Efter påtryckningar från oppositionen så såg det ut som regeringen tänkte backa. I torsdags (27/8) så kallade högskoleminister Matilda Ernkrans (S) till presskonferens och meddelade att regeringen tänkte göra det möjligt för att åtminstone de som aldrig gjort provet tidigare skulle kunna få göra det. Alltid något, kunde man ju tycka, även om det hade inneburit en viss orättvisa. Men det hopp som tändes då släcktes ganska omgående.

UHR:s generaldirektör Karin Röding lät meddela att hon trodde att det skulle bli svårt, och det är UHR som bestämmer. Karlstads universitets rektor Johan Sterte sade i samma veva till NWT (28/8) att han såg det som osannolikt att det skulle bli något högskoleprov i höst. Med den inställningen hos de ansvariga så är det inte konstigt att det sedan blev som det blev. Trots regeringens lilla öppning som blev det nej. Det är makalöst illa skött!

Varför skulle man inte kunna ta emot personer för ett högskoleprov när man uppenbarligen anser sig klara av att ta emot alla nya och gamla studenter? Högskoleprovet äger dessutom rum en helg, och det går att uppbringa fler provlokaler. Röding sade också att tiden är knapp, men knapp är den bara för den som inte ägnat de senaste månaderna åt att förbereda sig.

Fram till i tisdags fanns det ett visst hopp om att riksdagen skulle kunna förmå regeringen att ändra sig. Då fanns det en majoritet i utbildningsutskottet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna för att förmå regeringen att agera. Men så ändrade sig Liberalerna, tydligen för att de enats med de andra januaripartierna om tillskott för att genomföra högskoleprovet i vår. Men det är ju nu denna höst problemet finns för alla de tusentals svikna studenterna! Högskoleprov i vår är väl det minsta man kan begära. Liberalerna gick inte att lita på, den här gången heller.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.