• idag
    31 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    11°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    2 nov
    13°
    • Vind
      12 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.6 mm
  • tisdag
    3 nov
    11°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    4 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Staten bör åter ta över ansvaret för flygplatsen

Debatt
PUBLICERAD:
Värmlands näringsliv och besöksnäring behöver flyget för att nå marknader och besökare, den värmländska sjukvården behöver ambulansflyget, och brandförsvaret möjlighet till brandflyg, skriver Niklas Wikström.
Foto: Liberalerna
När Luftfartsverket gjorde sin utförsäljning tvingades regioner och kommuner att välja mellan att stå utan en flygplats eller ta över ansvaret och stå för eventuella förluster, de flesta valde det senare alternativet, skriver Niklas Wikström.

Svar till Erik Wahlström och Caspian Rehbinder (NWT 21/8).

Jag vill börja med att tacka Wahlström och Rehbinder på tankesmedjan Timbro för deras engagemang i vår flygplats här i Karlstad. Tyvärr finns det mycket i deras debattinlägg som, när det sätts i sitt sammanhang, faller platt. Det finns även påståenden som av ren okunskap är direkt irrelevanta.

2019 gjorde statliga Swedavia en vinst på över 700 miljoner kronor, den vinsten täcker med råge den sammanlagda förlusten för landets alla regionala flygplatser. Flygplatser som, under normala förhållanden, matar trafik (läs intäkter) till Swedavia. Så om Wahlström och Rehbinder lyfter blicken och ser på landet och infrastrukturen i sin helhet handlar det inte om enskilda flygplatser utan på hela landets flygnät. I det nätet ska Karlstad, tillsammans med de andra regionala flygplatserna, ingå.

2010 sålde dåvarande Luftfartsverket ut de flesta av landets regionala flygplatser, merparten av dem gick med förlust. Luftfartsverket, numera Swedavia, behöll de 10 mest vinstdrivande flygplatserna däribland Stockholm, Göteborg och Malmö. Precis som med all nationell infrastruktur, tele- och datanät, vägar, broar, färjor, tågräls etc, är den en förutsättning för att människor ska kunna verka och bo på olika ställen i Sverige – även i områden som är mer glesbefolkade. Därför är det av nationell vikt att se på ett infrastruktursystem i sin helhet.

När Luftfartsverket ägde alla Sveriges flygplatser kunde intäkter från de vinstgivande destinationerna täcka förlusterna på de flygplatser som inte gick med vinst. När Luftfartsverket gjorde sin utförsäljning tvingades regioner och kommuner att välja mellan att stå utan en flygplats eller ta över ansvaret och stå för eventuella förluster, de flesta valde det senare alternativet. Precis som med annan infrastruktur gjordes bedömningen att flyget behövs – i hela landet.

Wahlström och Rehbinder menar vidare att användningen av ”gröna” flygbränslen inte är ett gott argument för flygplatsens berättigande. Karlstads flygplats var tidigt ute när det gäller att driva en hållbar utveckling av flyget och var först i Sverige att tanka reguljärflyg med biobränsle 2014, det är vi stolta över. Även om vi hade önskat att utvecklingen gått snabbare genomgår flyget en omställning. 2030 ska allt inrikes flyg vara fossilfritt och 2045 även utrikesflyget. El-flygplan kommer att introduceras om cirka fem år och det kommer att innebära att mindre plan kan trafikera flera kortare sträckor – förutsatt att infrastrukturen finns på plats.

Den omställningen är viktig för Karlstad, Sverige, Europa och resten av världen – så det är absolut ett argument för berättigande av flygplatsen. Wahlström och Rehbinder skriver också att det biobränslen ”inte stoppar de så kallade höghöjdseffekterna”. Svenskt inrikesflyg kommer mycket sällan upp på de höjder (över 8 000 meter) där dessa effekter kan uppstå – påståendet är därför irrelevant.

Wahlström och Rehbinder har i sin argumentation ett storstadsperspektiv när de talar om nedlagda flygplatser som t ex Landskrona, ett annat exempel är Västerås. Båda dessa städer ligger i storstadsregioner med närhet, d v s 5-10 mil, till flygplatser som Kastrup, Arlanda, Bromma, Malmö Airport m fl. Detta är inte fallet i Karlstad! Värmlands näringsliv och besöksnäring behöver flyget för att nå marknader och besökare, den värmländska sjukvården behöver ambulansflyget, och brandförsvaret möjlighet till brandflyg.

Totalt sett går landets flygplatser med vinst, det är uppdelningen av ägandet som gör att helheten inte fungerar – därför bör staten åter ta över det totala ansvaret.

Niklas Wikström

Ordförande och gruppledare, Liberalerna i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.