Vi kan lära oss av Danmark

Ledare
PUBLICERAD:
Köpenhamnsförorten Herlev i juni förra året.
Foto: Johan Nilsson/TT
De fem män, hemmahörande i Sverige, som stod åtalade för dubbelmordet i danska Herlev förra sommaren, fick i går sina domar. Och det danska rättsväsendet tog i på ett sätt som borde inspirera hur vi i Sverige skall ta itu med den våldsamma gängkriminaliteten.

Tre av männen dömdes till livstids fängelse, bland dem ledaren för det gäng från Stockholmsförorten Rinkeby som kallar sig Dödspatrullen. De två yngsta, som var 17 år vid mordet, fick 20 års fängelse. Sådana straff hade inte utdömts i Sverige. I Danmark kan man dömas till dubbelt så hårda straff om brotten är en del av en gängkonflikt.

Det finns heller inga ungdomsrabatter liknande de svenska, mer än att de två som då var 17 år inte kunde få livstid. De fick däremot maxstraffet 20 år. I domstolen försökte de argumentera för att de i Sverige bara skulle ha fått några år, men det brydde sig klokt nog inte rätten om. Det borde vi inte göra i Sverige heller. Dessa ungdomsrabatter måste tas bort. De leder bara till att allt grövre brott sker längre ned i åldrarna, då man vet att straffen blir lindriga.

Bakgrunden är en lång konflikt mellan två kriminella gäng i Rinkeby-Tensta. Dödspatrullen hade lurat medlemmar ur det rivaliserande gänget Shottaz till Herlev i Danmark, där en ren avrättning ägde rum. Konflikten har fortsatt, och på senare tid har flera nya dödsskjutningar skett i norra Stockholm. Senast i torsdags dödades en man med gängkopplingar i Husby.

Vi i Sverige borde lära oss av danskarna. Dansk polis säger att de strängare lagarna, som införts successivt sedan 2009, hjälpt till i kampen mot gängen. "Om vi inte har lagar som gängen har respekt för blir vårt arbete mycket svårare", säger Henrik Sønderby, som är chef för NEC, polisens nationella efterforskningscenter, till SVT Nyheter. Statistiken är också tydlig. Förra året sköts 45 personer ihjäl i Sverige, medan mellan 6-8 personer skjuts ihjäl i Danmark varje år.

I veckan har vi också fått oss till livs hur kriminella gäng kontrollerar stadsdelar i Göteborg, och krigar mot varandra. I Angered, där ett släktbaserade nätverk med Ali Khan som "gudfader", härskar, har det periodvis upprättats vägspärrar. Beväpnade och maskerade män i skyddsvästar och med kommunikationsutrustning har kontrollerat vilka som far in i området. Något som bland annat personal ur hemtjänsten och socialtjänsten har utsatts för. Stundtals har stadsdelen legat öde. Kommunen har nu köpt in en väktarbil åt sin personal. Som taget ur någon maffiafilm hölls också ett möte på hög nivå mellan gängledarna på Posthotellet vid Göteborgs central.

Sådant här kan vi inte tillåta. Det är ju en direkt utmaning mot det statliga våldsmonopolet och en markering från de kriminella gängen att det är de som styr och ställer. Staten måste sätta hårt mot hårt. Tilltron till rättsstaten är redan urholkad som den är, i synnerhet för de boende i dessa utsatta områden.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.