Ämnesbetyg är fel väg att gå

Debatt
PUBLICERAD:
Problemet med att införa ämnesbetyg som lösning på det är att det hade varit väldigt svårt att ha som ett fungerande system i praktiken, skriver Rebecca Nordin Vainio.
Foto: Anders Wiklund/TT
I dag läser många elever ett fåtal kurser som de inte klarat och kan sedan ganska fort gå vidare till högre studier, men med detta föreslagna betygssystem hade det nuvarande systemet på Komvux fallerat totalt, skriver Rebecca Nordin Vainio.

Förra måndagen (17/8) presenterades en ny betygsutredning för regeringen som välkomnar en övergång till ämnesbetyg på gymnasiet istället för det befintliga systemet bestående av kursbetyg. Det nuvarande betygssystemet har blivit kritiserat bland annat för att ha en bestraffande effekt på betygen. Detta vill man nu därför lösa med ämnesbetyg. Det är helt fel väg att gå av många anledningar.

Ämnesbetyg skulle sätta käppar i hjulet för de elever som behöver en andra chans till gymnasiestudier. Studietiden på Komvux hade förlängts med åratal om detta system infördes. I dag läser många elever ett fåtal kurser som de inte klarat och kan sedan ganska fort gå vidare till högre studier, men med detta föreslagna betygssystem hade det nuvarande systemet på Komvux fallerat totalt.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har under den krisdrabbade våren med distansstudier för gymnasiestuderande talat gott om hur bra Sverige är på att ge elever både en andra och en tredje chans för att klara sina studier. Denna utredning säger helt och hållet emot de påståendena. Att läsa flera år på Komvux istället för ett par månader hade gjort det svårare för många att överhuvudtaget kunna påbörja högre studier.

De som läser på Komvux befinner sig ofta på helt olika platser i livet, vissa kanske arbetar vid sidan av studierna och kanske till och med har barn att försörja. Att förvänta sig att människor ska ha tid för att läsa in flera år på Komvux är inte rimligt, särskilt eftersom många bara saknar en period av inlärning och inte den fullständiga studieperioden.

Dessutom visar denna utredning på mycket liten förståelse för lärarnas arbetsbörda. Lärare förväntas i dag utföra mängder av administrativa uppgifter, individualisera all undervisning samtidigt som de ska fokusera på kunskapsförmedling. Att då förvänta sig att en lärare, som ofta undervisar flera klasser samtidigt, ska ha koll på vad en enskild elev gjorde för tre år sedan är fullkomligt surrealistiskt.

Detta bygger även på att lärare undervisar samma elever under alla tre år, men så ser inte verkligheten ut på de flesta gymnasieskolor. Det är inte ovanligt att elever har olika handledare för varje kurs i dag. Att ställa om till ämnesbetyg skulle innebära en radikal förändring av hela skolorganisationen på många gymnasieskolor i hela Sverige vilket skulle ta tid och antagligen kosta väldigt mycket för skattebetalarna.

Vidare så menar argumenten för ämnesbetyg oftast på att det är mer rättvist för eleven då alla kan ha en svacka eller har mindre sakkunskaper i början av ett ämne. Problemet med att införa ämnesbetyg som lösning på det är att det hade varit väldigt svårt att ha som ett fungerande system i praktiken.

Ämnesbetyg försvårar för de elever som av något skäl behöver byta skola under gymnasiet. Skälen till att man vill byta skola kan bero på flytt, att man inte trivs eller att man kanske blivit mobbad av andra elever. Oavsett skäl ska ett statligt beslut inte förhindra för elever att både kunna välja sin egen skola och byta skola utan problem.

En sak är nämligen säker; med ämnesbetyg kommer det bli svårare att på ett enkelt vis förflytta sina studier från en gymnasieskola till en annan. Det skulle innebära att den undervisande läraren i ämnet skulle behöva lämna ett mycket nyanserat omdöme till nästa lärare. Lärare som redan har en stor arbetsbörda hade troligen inte hunnit med detta, och i slutändan så är det då eleven som blir den drabbade i denna situation.

Rebecca Nordin Vainio

Riksordförande, Moderat Skolungdom

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.