• idag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Bestraffa inte skogsägarna

Debatt
PUBLICERAD:
Vi kan inte ha ett system som i praktiken bestraffar den skogsägare som genom sitt skogsbruk har skapat höga naturvärden, skriver Karin Perers, Urban Larsson och Anders Bengtsson.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
För oss skogsägare är nyckelbiotopsbegreppet djupt problematiskt. I korthet innebär en registrerad nyckelbiotop att marken blir obrukbar, helt utan ersättning från staten, skriver Karin Perers, Urban Larsson och Anders Bengtsson.

Svar till Torbjörn Nilsson (NWT 22/7).

Med vår debattartikel i sommar ville vi lyfta vikten av balans mellan skogarnas olika värden – och vikten av att vi fattar välgrundade beslut kring detta. Den 22 juli svarade Miljöpartiets Torbjörn Nilsson och betonar vikten av att bevara nyckelbiotoper.

Vi delar naturligtvis bilden att höga naturvärden ska bevaras – och utvecklas. Det är positivt att politiker, som Torbjörn Nilsson, lyfter just den del som handlar om utveckling och skötsel. Samtidigt vill vi inte dra ett likhetstecken mellan begreppet nyckelbiotop och bevarandet av höga naturvärden. För oss skogsägare är nyckelbiotopsbegreppet djupt problematiskt. I korthet innebär en registrerad nyckelbiotop att marken blir obrukbar, helt utan ersättning från staten.

För att vi ska komma vidare i arbetet med en effektiv och funktionell miljövård behöver nyckelbiotopsfrågan lösas. Vi kan inte ha ett system som i praktiken bestraffar den skogsägare som genom sitt skogsbruk har skapat höga naturvärden. De marker som staten bedömer som skyddsvärda ska också ersättas på ett marknadsmässigt sätt.

Torbjörn Nilsson ifrågasätter långsiktigheten i skogsägarnas frivilliga avsättningar. Flera uppföljningar pekar på att det finns en långsiktighet och kontinuitet i de frivilliga avsättningarna. Till exempel visar Skogsstyrelsen i en rapport 2017 att bara en procent av de frivilliga avsättningarna avverkades mellan 2008-2016.

Samtidigt vill vi vara tydliga med att villkoret för att vi skogsägare, utan ersättning, ska göra denna mycket stora och långsiktiga insats för miljön, är att den ska vara just frivillig. Regler kring redovisning, kontinuitet vid köp etc. riskerar att förändra detta viktiga och väl fungerande instrument till någonting helt annat.

Slutligen vill vi kort nämna en av de siffror som Torbjörn Nilsson nämner i sin artikel. Det finns inget regeringsbeslut på att Sverige ska skydda 17 procent av den produktiva skogsmarken. Torbjörn Nilsson skriver att ”Sverige i internationella avtal lovat att skydda minst 17 procent av varje naturtyp på land.” Detta är en förvanskning av den så kallade Nagoya-överenskommelsen som säger att Sverige ska skydda 17 procent av den totala land- och sötvattensarealen. I dag är, enligt SCB, 15 procent av Sveriges totala land- och sötvattensareal formellt skyddad.

Det kan tyckas vara små nyanser i ord, i verkligheten innebär skillnaden i tolkning oerhörda konsekvenser för möjligheten att äga och bruka skog, för möjligheten till sysselsättning på landsbygden och för förmågan att möta klimatomställningen.

Skogarna är några av mänsklighetens viktigaste resurser för framtiden. Vi behöver bruka dem klokt och ansvarsfullt – och vi behöver en politisk debatt som lyfter alla aspekter av denna viktiga resurs.

Karin Perers

Mellanskogs föreningsordförande

Urban Larsson

Ordförande, Mellanskog Norra Värmland

Anders Bengtsson

Ordförande, Mellanskog Södra Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.