Junior och Lars Lerin var i varsin världsdel när coronapandemin bröt ut. Innan de kunde återförenas blev Junior sjuk – och rädd.
– Jag tänkte på att Lars behöver mig, berättar Junior.
Hela familjen Lerin var i Brasilien i början av året och när Lars åkte hem till Värmland, var tanken att Junior och barnen skulle vara kvar ett par veckor. Det blev betydligt längre än så, när pandemin kom och gränser stängdes. Och när corona nådde fram till staden där Juniors familj bor, blev spridningen både snabb och stor. Nästan alla i familjen där har varit sjuka - och en dag i slutet av april insåg Junior att också han drabbats.
"Det var otäckt"
– Jag isolerade mig och träffade inget folk, och tänkte på vad som skulle hända om jag blev sämre, säger han och beskriver panikkänslan:
– Tänk om vi inte träffas mer, jag tänkte på alla hemska saker som hände, det var många som dog, säger han. Det var otäckt!
Därför trängde han först bort tanken.
– När jag fick corona, pratade jag med Lars och berättade att jag tappat smak och lukt. Då sa Lars "jaha, du har corona". Då ville jag inte höra. Nej, jag har inte corona, sa jag. Lars sa att jag måste åka till sjukhuset, men jag sa nej, jag har inte corona.
Har antikroppar
Junior Lerin berättar att han fick ganska milda symptom.
– En kväll hade jag svårt att andas, och så hostade jag mycket. Sedan blev det lugnare, säger han.
Han är testad och vet att han har antikroppar. Han tror att också barnen haft corona.
– Men vi är fortfarande försiktiga, säger han.
Tre månader
Det tog tre månader innan familjen kunde återförenas hemma i Sverige.
– Jag känner mig mycket tryggare här, säger han.
Han visste att sjukvården i Brasilien inte var lika väl rustad. Respiratorerna kommer inte att räcka till, räknade han snabbt ut:
– Då tänkte jag att jaha, om jag behöver vård kommer det inte att finnas. Jag tänkte på barnen också. Det är mycket bättre vård i Sverige. Jag var osäker och lite rädd, berättar han.
Att det marknadsförs medicin mot corona i Brasilien var en klen tröst:
– Det är bara påhittat, säger han.
"Lars behöver mig"
Samtidigt var han orolig för situationen i Sverige. På brasiliansk tv visades när Donald Trump hävdade att coronaläget i Sverige var katastrofalt.
– Då var jag rädd! säger Junior.
En glimt dyker upp i hans öga:
– Jag tänkte också att Lars behöver mig. Vi pratade via Facetime och han längtade efter mig. Jag såg honom på Facetime och tänkte å, jag måste komma hem. Han manipulerade mig! säger Junior och skrattar.
Den som bytt land har dock alltid någon nära som är för långt bort.
– Jag sa hej då till mamma när jag skulle åka och hon var jätteledsen. Hon tänkte att jag kanske inte kommer tillbaka. Hon bara grät och grät. Det var inte som ett vanligt hejdå, säger han.
Pirrig Lerin öppnar Sandgrund – och samlar familjenLars och Junior på varsin sida Atlanten