• idag
    26 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Behövs ingen särställning

Ledare
PUBLICERAD:
Har redan en särställning.
Foto: Christine Olsson/TT
Den bisarra idén att grundlagsskydda public service är nu dessbättre död och begraven. Bolagen har redan en diskutabel särställning utan att de behöver höjs upp ytterligare i sina elfenbenstorn.

När den parlamentariska tryck- och yttrandefrihetskommittén i tisdags lade fram sitt betänkande framgick det vad som inte hade tagits med. Trots att den bland annat hade i uppdrag att titta på ett grundlagsskydd för public service så gick det inte att nå tillräcklig majoritet för det. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sade nej, och en grundlagsändring kräver stor enighet.

Och då tappade justitieminister Morgan Johansson (S) koncepterna igen, och for ut i grova anklagelser: "Vi får hoppas att Moderaterna vid ett eventuellt regeringsskifte håller fast vid public service oberoende. Men när jag ser hur högern gjort i andra länder vet jag inte om man lita på det." Det är en rent otillständig anklagelse och ett omdömeslöst misstänkliggörande av det ledande oppositionspartiet.

Ministern exemplifierade förstås med utvecklingen i Polen och Ungern, men även grannlandet Danmark fick sig en släng av sleven på grund av att en tidigare "högerledd regering" skar ned public service väldigt kraftigt. Som om han också ville grundlagsfästa att public service måste få kosta en viss summa, och innehålla ett brett utbud.

Public service-bolagen Sverige Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har redan i dag en särställning som även den kan diskuteras. Det har blivit extra tydligt sedan de numera finansieras genom en särskild skatt. Genom detta sätts normal konkurrens ur spel, och på många sätt så har de otillbörliga fördelar gentemot andra medieföretag som måste finansieras med prenumeranter, tittare och annonsörer. Dessa medieföretag är minst lika mycket "public service" som de statliga.

Och ja, SVT, SR och UR är statliga även om de organiserats på ett särskilt sätt. De finansieras med skattemedel, granskningsnämnden utses av regeringen, och innehållet i sändningstillståndet bestäms politiskt. Det finns en oerhörd naivitet hos public service-företrädarna när det gäller dessa kopplingar. Framförallt så lider de av en närmast olidlig självöverskattning, som om Sverige, vår demokrati och yttrandefrihet skulle gå under om de inte fick sitta i orubbat bo.

Skulle skyddet av public service-bolagen skrivas in i grundlagen skulle det bli en konstitutionell underlighet, en främmande fågel i regeringsformen. Den särställning som de redan har i dag kan ifrågasättas. Men dess tillskyndare verkar nu närmast vilja fula ut all kritik. Att ens vilja diskutera ett smalare och vassare public service, utan dyra sportevenemang, lekprogram och melodifestivaler, får justitieministern att se rött.

Men det måste förstås gå att diskutera storlek och innehåll i något som finansieras av skattemedel. Vår demokrati står och faller inte med ”Gift vid första ögonkastet” och ”Expedition: Robinson”.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.