• idag
    28 okt
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Gör rätt mot eftersöksjägarna

Debatt
PUBLICERAD:
Ersättningen har stått stilla sedan 2010 och är i dag så pass låg att den knappt räcker för att ersätta kostnaderna för resan. Det är varken rimligt eller skäligt, skriver Kjell-Arne Ottosson.
Foto: Kristdemokraterna
Våra jägare utför en samhällstjänst över hela vårt land för att söka och avliva de djur som skadats i trafikolyckor. Ett otacksamt arbete som kan infalla när som helst under dygnet, skriver Kjell-Arne Ottosson.

Jägare som dygnet runt står beredda att med kort varsel rycka ut och förkorta lidandet för trafikskadat vilt måste ersättas på ett skäligt sätt. Idag räcker ersättningen knappt för att täcka bensinkostnaden.

Den vanligaste viltolyckan i trafiken är kollision med rådjur. Bara i år har 17 000 rådjur varit inblandade i trafikolyckor och totalt förra året blev det nästan 50 000 incidenter. En nybliven andraplats innehas nu av vildsvinet vars växande stam, särskilt nattetid, korsar trafikleder. Förra året hände det 7 696 gånger att ett vildsvin hamnade i en trafikolycka (Nationella viltolycksrådet). Att krocka med ett vildsvin på kanske 150 kilogram – önskas ingen.

Tyvärr finns en stigande trend där viltolyckorna ökat med en tredjedel sedan 2014. Viltolyckor är tragiska, oönskade och bör förebyggas genom investeringar i våra vägar. Genom landskapsanpassning försöker Trafikverket förebygga – genom säkra passager för djur, varningssystem med blinkande ljus när djur befinner sig i närheten och genom viltstängsel.

Men när väl olyckan är framme förlitar vi oss på jägarkåren. Våra jägare utför en samhällstjänst över hela vårt land för att söka och avliva de djur som skadats i trafikolyckor. Ett otacksamt arbete som kan infalla när som helst under dygnet. Tyvärr ser vi också en ökande hotbild mot bland annat eftersöksjägare från djurrättsextremister.

Jägaren kan inte vara vem som helst beväpnad med bössa. För ett eftersök krävs en erfaren jägare, tränad hund och dyr utrustning. Allt för att klara eftersöket i mörker, oväntad terräng och risk för svåra skott. Ersättningen har stått stilla sedan 2010 och är i dag så pass låg att den knappt räcker för att ersätta kostnaderna för resan. Det är varken rimligt eller skäligt.

Själva köttet tillfaller inte heller jägaren utan jakträttsinnehavaren. Under icke jaktsäsong anses viltet tillhöra staten och polisen får då avgöra vad som ska göras med det. Ersättningen varierar också beroende på viltslag vilket i flera fall kan vara motiverat. Det är skillnad på att leta efter en skadad björn och ett rådjur. Däremot bör också de här intervallen ses över. Att tvingas lämna en varm säng under småtimmarna för att hjälpa ett lidande djur förtjänar verkligen en bra ekonomisk ersättning.

Naturvårdsverket har ett uppdrag att utreda och föreslå nya ersättningsnivåer. Det skulle egentligen ha blivit klart innan årsskiftet då en remiss skulle ha gått ut. Arbetet har dock försenats och någon utredning har inte presenterats under våren. Det är angeläget att utredningen kommer till stånd snarast så att våra jägare kan få betalt på ett rättvisande sätt.

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.