Ett mer rättvist betygssystem

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Jörgen Tholin presenterar betygsutredningen.
Foto: Pontus Lundahl/TT
I ett drygt kvartssekel har vi haft ett betygssystem i skolan som redan från början missgynnat vissa elever, som sedan inte haft någon chans att nå ett bättre slutresultat när det vankats gymnasieexamen. Men nu verkar det som att skall det bli ändring på det.

I går presenterade den statliga så kallade betygsutredningen sitt förslag om en övergång från dagens kursbetyg till ämnesbetyg till utbildningsminister Anna Ekström (S). Utredaren Jörgen Tholin har bland annat varit prorektor för Högskolan i Borås och rektor för Högskolan på Gotland. Dagens betygssystem har enligt Tholin gjort att eleverna fokuserar mer på betyg än på lärande.

Kursbetygen innebär att eleverna får betyg för varje kurs, delmoment, inom ett ämne, som sedan vägs ihop inför slutbetyget. Det innebär att om man av olika skäl misslyckas i en del prov så är det kört. Det kommer ofrånkomligen att dra ned snittet även om man tar igen den förlorade kunskapen senare. Därför jagar elever ständigt de där kursbetygen, och stressfaktorn bli därefter. Eller också ger man upp tidigt när det står klart att man inte kan komma in på den där drömutbildningen på universitetet.

Ungdomar i gymnasieåldern är känsliga och utvecklas och mognar i olika takt. Hemförhållanden, kompisar, mobbning och en mängd faktorer kan påverka elevernas prestationer. Den som i början saknar tillräcklig motivation kan få den senare, men då är det för sent. Det är helt enkelt ett orättvist system. Det drabbar särskilt unga pojkar, som generellt sett mognar senare än jämnåriga flickor. När de kommit i kapp mognadsmässigt så blir de ändå permanent efter, vilket märks på könsfördelningen hos studenterna på universitet och högskolor.

Därför är det ett väldigt bra förslag som utredningen nu presenterar. Ämnesbetyg innebär en återgång till hur det var tidigare, för 26 år sedan. Sedan måste det nya systemet konstrueras så att det ändå lönar sig med ansträngning, och att det inte skapas incitament för att i onödan skjuta upp inlärningen till "i sista minuten". Sådant brukar dock bra lärare kunna märka.

Utredningen föreslår också central rättning av nationella prov, liksom examensprov i gymnasiet. Också det två saker som skulle höja utbildningskvaliteten och rättvisan i skolsystemet. Däremot är förslaget om att införa ett nytt betyg för underkänt, kallat Fx, mer tveksamt. Tanken är att det skall vara skillnad på ett rent underkännande och på ett underkännande som ligger nära ett godkännande. I praktiken kommer det dock att mest bli förvirrande för eleverna. Antingen är man godkänd, eller så är man det inte. Lärarfacken har också påpekat den ökade administrativa börda som skulle bli följden.

En sak som utredningen inte tycks ha berört är att det för vissa elever överhuvudtaget kan vara svårt med att nå godkänt, och det blir en utestängningseffekt. I det numera ännu äldre betygssystemet med graderna 1-5 så kunde en elev få en 1:a eller 2:a, men ändå få ut ett betyg. Ett lågt medelbetyg då förvisso, men inte ett som totalt stämplade ut vederbörande. Även om någon kanske hade misslyckats i engelska eller matematik så kunde de förhoppningsvis hitta något att arbeta med, och som inte krävde så höga betyg i dessa ämnen. Alla kommer faktiskt inte att kunna nå upp till den ideala godkänd-nivån. Det ligger liksom i sakens natur.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.