Hoppa till huvudinnehållet

Olika reaktioner normalt efter våldtäkt

Publicerad:
My Björlin, KBT-terapeut och traumabehandlare.
My Björlin, KBT-terapeut och traumabehandlare. Foto: Ida Oscarsson

En våldtäkt är ett svårläkt trauma, men det går att bli bra igen. Alla behöver inte traumaterapi, men någon form av stöd är viktigt i processen för att gå vidare efteråt.

– Det är fullt behandlingsbart, säger My Björlin, terapeut och traumabehandlare i Kristinehamn.

Våldtäktsoffer är inte en homogen grupp som alla agerar på samma sätt och känner samma sak efter övergreppet skett, men My Björlin kan se vissa mönster som går igen i de patienter som hon behandlar.

– Chocken är det första, man kan bli avstängd tror jag, initialt. Man tar inte in vad folk säger och klarar inte av yttre stimulans. Man kan få "fight and fly" effekten, att man vill springa eller skakar. Tar man i ett våldtäktsoffer fysiskt så klarar personen inte alltid av det utan kan bli aggressiv. Det är en skyddsreflex för att överleva, säger hon.

Det är alltså en reaktion som kan uppstå efter övergreppet skett. En annan sak som hon tar upp är dissociation.

– Det är inte ovanligt att man blir dissociativ, att man varken känner sig glad eller ledsen. Man vill inte ha kontakt med sina känslor och det är också en skyddsmekanism. Det gör så ont, det man varit med om, att kroppen stänger av. Kroppen är utrustad så. Många känner att de går sönder och vill därför inte säga någonting.

Hjärnan påverkad

Personen som varit utsatt kan också bli extra vaksam mot sin omgivning.

– Om man är ute och går kanske man tittar sig mycket över axeln och man kanske inte vill sitta med ryggen mot andra människor eller mot en dörr, säger hon.

Det beror enligt My Björlin på att hjärnan, som är plastisk, blivit påverkad. Amygdalan, som är den del i hjärnan som spelar en central roll när det kommer till rädsla och att varna för fara, blir ofta förstorad efter en våldtäkt.

– Du har varit med om något fruktansvärt och amygdalan vill inte vara med om det igen, säger hon.

Reaktionerna som kan uppstå är normala reaktioner på ett trauma. Men ungefär en månad efter ett övergrepp går det att se om personen som blivit utsatt utvecklat posttraumatisk stress (PTSD).

– Om det kvarstår flashbacks och mardrömmar så är det PTSD.

Kan man bli bra från det?

– Det är fullt behandlingsbart. Man spontantillfrisknar nästan aldrig utan behöver få någon typ av behandling. Det är möjligt att bli frisk. Det är en lång och jobbig resa, det är inte lätt men det går.

Hon tror att det återupprepande som blir av att få mardrömmar och oönskade minnen håller traumat vid liv.

Vilket stöd kan omgivningen ge den som utsatts?

– Det är viktigt att bekräfta funktionalitet och att de olika reaktioner som våldtäktsoffer kan få är normala. Du är normal. Det är vanligt att våldtäktsoffer skuldbelägger sig själva. Men det är inte du som är sjuk, det är förövaren som är det. Trauma är något som någon annan gör mot dig så att du blir sjuk.

Frysa till is

På Alla Kvinnors Hus (AKH) i Karlstad är de vana att prata med kvinnor som utsatts för olika typer av sexuella övergrepp. Enligt Elisabeth Björk, ordförande i AKH, så ser de alla möjliga reaktioner bland kvinnor som blivit utsatta.

Kvinnojouren i Karlstad ger samtalsstöd till kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, enligt Elisabeth Björk, ordförande i AKH.
Kvinnojouren i Karlstad ger samtalsstöd till kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, enligt Elisabeth Björk, ordförande i AKH. Foto: Lisa Olaison

– Det finns ingen rätt eller fel reaktion. Vissa mår jättedåligt under lång tid, medan andra känner att de känner för lite. Men de flesta behöver någon typ av stöd efter ett övergrepp.

Reaktionen under ett övergrepps händelseförlopp är också något som många enligt henne har föreställningar om.

– Det finns en föreställning om att man ska skrika och slå men det är vanligt att man fryser till is, det är inget du själv styr över utan något som kroppen gör.

Artikeltaggar

Alla Kvinnors HusElisabeth BjörkkvinnojourenNyheterVåldtäkt

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.