Alla kommuner förtjänar trygghet

Ge kommunerna mer makt över trygghetsskapandet genom att låta kommunerna besluta om förordnandeområden för ordningsvakter i sina ordningsföreskrifter, skriver Marcus Dahlsten, Li Jansson och Sten Storgärds.

Kommunernas anlitande av ordningsvakter ökar snabbt. En rapport från Säkerhetsföretagen visar att ordningsvakterna har god effekt genom färre brott och stärkta sociala insatser. Samtidigt borde kommunerna få rätt att själva bestämma om ordningsvakters förordnandeområden i sina ordningsföreskrifter. Dessutom måste lagstiftningen ses över så att även utbildning och regler moderniseras.

Enligt den nationella trygghetsundersökningen är 36 procent av svenska kvinnor mycket eller ganska otrygga utomhus på kvällstid. Nästan lika många kvinnor har valt en annan väg eller färdsätt. Andelen kvinnor avstått från aktivitet på grund av otryggheten ökar varje år. I polisområde Malmö uppger nära 40 procent av både män och kvinnor samma otrygghet ute på kvällstid.

Företagen drabbas också hårt av brottsutvecklingen. Enligt Svensk Handels trygghetsbarometer för år 2019 utsattes över hälften av landets livsmedelsbutiker för stöld eller snatteri. Över 30 procent av kioskerna och gatuköken utsattes för hot eller våld vid stöld. Bland apotek och elektronikbutiker utsattes nära 30 procent för hotfullt beteende vid andra tillfällen än stöld.

Som en konsekvens av brottsligheten har laglydiga invånare och företagare haft svårt att stanna i områdena de bor och verkar i. Men ingen ska behöva flytta för på grund av otrygghet. Vid sidan av polisens insatser har också kommuner en viktig roll i att lösa utmaningarna.

Ett gott exempel är Stockholms kommun som anlitat ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag sedan två år. Resultaten är hittills positiva. För exempelvis Skärholmen där kommunens upphandlade ordningsvakter sattes in i september 2018 syns det i Brås statistik att flera brottskategorier har minskat radikalt. Till exempel är rånen och fickstölderna 80 procent färre i april 2020 jämfört med april 2018.

En viktig pusselbit i ordningsvakternas arbete är att de också arbetar förebyggande och samarbetar med sociala insatser. Kommunen kan genom upphandlingskrav och dialog följa upp leverantörens resultat. Dessutom har de mobila ordningsvakterna nära samverkan med polisen med nästintill dagliga gemensamma utsättningar.

För att sprida de goda erfarenheterna från Stockholmsmodellen också till andra små och stora kommuner finns det några reformer som behöver genomföras. Ge kommunerna mer makt över trygghetsskapandet genom att låta kommunerna besluta om förordnandeområden för ordningsvakter i sina ordningsföreskrifter. Kommunerna har redan rätten att besluta om ytor där alkoholförtäring och tiggeri är förbjudet.

För att samverkan med polisen ska bli mer likvärdig behövs en nationell samverkansmodell. Utbildningen för ordningsvakter måste utformas efter de nya yrkesroller som växer fram. För att minska trygghetsklyftor är det behövs också en statlig trygghetsmiljard till kommunerna som anlitar ordningsvakter.

Med stärkt trygghet kan kommunerna sedan locka till sig nya företag och jobb samtidigt som vanliga invånare kan bo kvar i sina områden. Det tjänar alla på.

Marcus Dahlsten

Vd, Transportföretagen

Li Jansson

Branschchef, Säkerhetsföretagen

Sten Storgärds