• idag
    26 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Miljöpolitik har blivit modefluga

Ledare
PUBLICERAD:
Tanka med omsorg.
Foto: Christine Olsson/TT
Statliga satsningar på klimatomställning i transportsektorn visar sig allt som oftast vara felriktade och kortsiktiga. Precis som alltid när staten utser favoritprodukter går det ut över enskilda kunder och företag.

Ett av de senaste försöken från regeringen att tvinga fram en klimatomställning gäller flyget. I den klimatpolitiska handlingsplanen ingår bland annat obligatorisk inblandning av förnybara bränslen hos flygbranschen. I synnerhet har regeringen prioriterat biobränsle från skog. Enligt dess förslag till den pågående så kallade biojetutredningen skall en procent av drivmedel till flyg vara biobränsle nästa år, för att öka till 30 procent år 2030.

Ambitionen är lovvärd då flyget står för en stor del av Sveriges klimatavtryck. Men nu lyfts farhågor om att satsningen på biobränsle kan vara en felprioritering (SVT 25/7). Ute i Europa ligger i stället fokus på förnybar vätgas. EU-kommissionen har till exempel mål för vätgasproduktionen under det kommande decenniet och Danmark skall använda 30 procent vätgas som flygbränsle 2030. I jämförelse halkar Sverige efter, varnar professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola Dinko Chakarov. Vätgas behöver inte vara att föredra men det vore illa om Sveriges politiska inriktning begränsar alternativen.

Om satsningen på biobränsle faktiskt visar sig vara missriktad kommer det gå ut över de flygbolag som anpassar sin flygplansflotta efter svenska regler. Att byta ut eller uppgradera flygplan är inte en billig investering. Men även om det blir de europeiska initiativen som misslyckas vore det knappast goda nyheter för klimatet eller för de företag som följt den europeiska trenden.

Problematiken känns igen sedan tidigare. Först gick många skattemiljoner gick till subventionering av etanol som också bensinstationer var tvungna att tillhandahålla. Etanol gick dock aldrig hem hos många bilister, bland annat på grund av oro för att det främjade skövling av regnskog. Kvar står bara skattebetalarna samt mackägare med kostnaderna för påtvingade pumpinvesteringar.

Därefter klassades dieselbilar som miljövänliga vilket gjorde dem attraktiva på marknaden. Men när mängden skadliga partiklar och kolmonoxid uppmärksammades vände opinionen och numera betraktas diesel vanligen som ett smutsigt drivmedel. De bilägare som valde diesel i tron att det var miljövänligt och med hopp om vidareförsäljning lämnades i sticket.

På liknande sätt slår de miljözoner, som särskilt Stockholm har drivit, mot enskilda människor. Allt eftersom kraven höjs förväntas bilägare uppgradera till den senaste modellen för privilegiet att få besöka stadskärnan.

Oavsett vilket bränsle som visar sig bäst för flygbranschen lär inte politiken vara förutseende. I stället för att kora vinnare och förlorare efter vad som står på modet för tillfället, borde staten låta människor och företag fritt göra sina bedömningar på marknaden. Då kan miljöpolitiken fokusera på faktiska utsläpp och klimatpåverkan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.