Natten till söndagen sköts en tolvårig flicka i Norsborg i Botkyrka söder om Stockholm ihjäl vid en bensinmack. En ung person med hela livet framför sig mördades. Hon är tyvärr varken den första eller den sista som drabbades av det ökade gängvåldet. Nu måste all kraft sättas in mot de hänsynslösa brottslingarna.
Det handlade om en drive by-skjutning där flickan kom emellan. På senare år har det blivit allt vanligare att oskyldiga civila drabbas i samband med kriminella uppgörelser. Ibland har det hetat att gängvåldet bara skulle drabba gängmedlemmarna själva, men det är nu bevisligen ett falskt påstående. En fyraårig flicka miste livet i en bilbomb 2015, året därpå dödades en åttaårig pojke av en handgranat, en sextonårig pojke som väntade på bussen sköts 2017, och förra året sköts en småbarnsmamma ihjäl när hon bar på sitt spädbarn, för att ta några sorgliga och upprörande exempel.
Staten och samhället har tappat kontrollen över utvecklingen. Trots rådande coronapandemi så har inte det grova gängvåldet och kriminaliteten minskat, utan fortgår med oförminskad styrka. Polisen och justitieminister Morgan Johansson (S) kan sjunga den riktade insatsen Rimfrosts lov hur mycket de vill, men den blottlade bara bristerna. Om insatserna gjorde att brottsligheten sjönk i Malmö så kunde den öka på andra håll, som man dragit bort poliser ifrån. Slutsatsen är att det inte finns tillräckligt med polisresurser för att verka kraftfullt över hela landet samtidigt.
Värmland och Karlstad har hittills varit jämförelsevis förskonade från det riktigt grova gängvåldet. Men det finns ingen anledning att slå oss till ro. Det visar den skjutning som ägde rum i ett område med flerfamiljshus på Kronoparken i Karlstad natten mot måndagen. I värsta fall kan det bli början på nya skjutningar och attentat, som förra sommaren.
Det krävs en mentalitetsförändring hos samhället och dess företrädare. Förövarna är ofta unga, och inledde sin brottskarriär i riktigt unga år. Slopandet av ungdomsrabatter måste vara prioriterat, liksom hårda och kännbara straff. Stefan Hector, som är tillförordnad chef för Polisens nationella operativa avdelning, säger i Expressen att "inkapacitering fungerar på så sätt att den som sitter inlåst inte begår brott i offentlig miljö". Han efterlyser också hårdare straff utan rabatter.
Det är också en begränsad krets personer som står för det grova våldet men det är ändå oerhört resurskrävande att punktmarkera alla dessa. Enligt Hector kan det kräva 30-tal poliser för bara en enda person. Polisen Fredrik Kärrholm skriver i Svenska Dagbladet att det är en bättre lösning att låsa in dem. Eftersom brottslighet avtar med stigande ålder vore längre fängelsestraff ett bra sätt att minska våldet.
Ett problem med att sätta åt våldsverkarna och mördarna är att vanligt folk, oftast boende i samma områden, är livrädda för dem och därför inte vågar vittna. Därför är det mer än lovligt cyniskt eller okunnigt när justitieministern i Sveriges Radio säger att "Ingen kan väl vara så rutten att man vill skydda en gärningsman som har dödat en tolvårig flicka".
Det måste till skapare verktyg och fler poliser för att få bukt med det här, och polisnärvaron måste bli permanent i de utsatta områden där de gängkriminella nu tycks få härja fritt.