Här är fartkamerorna som fångar flest fortkörare i länet

Nytillskotten levererar. Det är några av de senaste fartkamerorna i Värmland som fångat flest fartsyndare i länet hittills i år.

Totalt i landet finns omkring 2 000 fartkameror längs 800 sträckor. 13 av sträckorna finns i Värmland. Och 5 av dem finns med på topp 50 nationellt när kamerorna som blixtrar mest listas.

Alla flest bilder i länet tar fartkamerorna som sattes upp i oktober förra året i höjd med Kätterud och Härtzöga längs riksväg 61. Vid en tillfällig 70-zon glömmer många att lätta på gasen. Från januari till och med juni i år har kamerorna där blixtrat 315 gånger.

– Det har gjorts ganska mycket med infrastrukturen längs de farligaste sträckorna i länet. Det var inte länge sedan det kom upp fartkameror i Härtzöga. Det är jättebra att man lägger pengar på vägar och bilar. Det har aldrig varit säkrare än nu. Men attityderna, de mjuka värdena, läggs det noll på, säger Anders Kalborg, verksamhetschef på NTF Värmland.

"Supertragiskt"

Han vill gärna se att trafiksäkerhetsutbildningar återinförs i skolorna.

– Det är synd och skam att det togs bort. Trafikläget ser inte strålande ut i Värmland. Det har varit en del incidenter hittills i år, med dödlig utgång till och med. Det är supertragiskt när det går så illa.

– Vi har ett högt tempo i oss när vi är ute och kör, håller inte tillräckligt med avstånd och anpassar inte farten efter förhållandena. Det är då det händer saker. Vi är människor allihop och det är inte lätt att alltid göra som man borde. Det är viktigt att lyfta det och prata om det för att påminna oss, fortsätter Anders Kalborg.

"Fyller inte sitt syfte"

Sträckan mellan Östra Högboda och Brunsberg längs riksväg 61 i Kils kommun hamnar på en andra plats i Värmland när polisen sammanställer kameraläget. Där blixtrade det 309 gånger första halvåret 2020. Lika många gånger knäpptes det bilder i fartkameran vid 70-zonen längs E18 vid Stolpen i Kristinehamns kommun.

Strax därefter, på en fjärde plats i länet med 307 blixtar, hamnar sträckan mellan Kalleviken och Slorud längs riksväg 61 i Arvika kommun. Och på plats fem hamnar Kroksvik-sträckan längs E18 i Kristinehamns kommun med 303 blixtrar.

– De som blir tagna av en fartkamera har ju missat att det finns en kamera där. Det stora flertalet saktar ju ner vid kameran för att de vet att den finns. Men före och efter fyller den inte sitt syfte alls. Ska man nå en nollvision måste man förändra folks inställning, hur man tänker och beter sig i trafiken, säger Anders Kalborg.

Rädda liv

Hur många fortkörare kamerorna fångar är egentligen inte viktigt, menar Maria Kleemo, gruppchef och förundersökningsledare på polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll, ATK.

– Vårt uppdrag är att rädda liv och minska antalet svårt skadade i trafiken. Kamerorna etableras så att antalet hastighetsöverträdelser minimeras, säger hon.

Enligt Polisen och Trafikverket räddar fartkamerorna omkring 20-30 liv per år och minskar antalet svårt skadade i trafiken med omkring 30 procent. Nya kameror brukar placeras ut på sträckor där medelhastigheten är mer än fem kilometer per timme över skyltad hastighet och beräknad olycksrisk är hög. Det innebär att Trafikverket framförallt väljer 70, 80 och 90-vägar utan mitträcke.

"Mannen med apmasken"

– Vi kan tydligt se att hastigheten har sjunkit på de sträckor där kameror införts. Det känns väldigt bra att polisen inte behöver åka och lämna väldigt tråkiga besked till nära och kära. Och vi minskar buller och utsläpp av koldioxid, säger Maria Kleemo.

Antalet blixtar är inte detsamma som antalet bötfällda. Omkring 40 procent av ärendena polisen får in via kamerorna leder till att någon lagförs för brottet. Väderförhållanden och bildkvalitet påverkar möjligheten att identifiera personen bakom ratten.

Vad är det konstigaste ni fått se på fartkamerabilderna?

– Emellanåt, inte ofta, kan vi få ärendebilder med en cykel, skoter eller ”mannen med apmasken” som är känd i media sedan tidigare, säger Maria Kleemo.