• idag
    5 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    6 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    7 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    8 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Hagia Sofia hör till alla

Ledare
PUBLICERAD:
Världsarvet Hagia Sofia i Istanbul.
Foto: STR/AP
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan deltog vid åtminstone den första fredagsbönen som hölls i Hagia Sofia för en dryg vecka sedan. Han har varit lika drivande i processen att islamisera byggnaden igen som Mustafa Kemal Atatürk var för dess sekularisering på 1930-talet. Den hårt påmålade självsäkerheten döljer dock en påfallande ignorans.

Att Hagia Sofia får utstå både det ena och det andra är förstås en historisk ofrånkomlighet. Den storslagna byggnaden byggdes år 537 och firar således snart 1 500 år på denna jord. Beständig har hon sett åtskilliga eviga imperier resa sig och falla igen. Hon byggdes som det bysantinska rikets största katedral och tjänade som kristen katedral ända till Konstantinopel erövrades av det ottomanska riket varpå Hagia Sofia år 1453 konverterades till moské.

Sedan var hon moské i nära fem århundraden tills hon togs ur bruk i november 1934. Sedan dess har Hagia Sofia varit ett museum och ett världsarv, en plats som inte tillhörde någon av de religioner som tidigare gjort anspråk på henne. En symbol för Atatürks moderna, sekulariserade Turkiet som intog en självklar plats i den öppna, civiliserade världen. Sedan kom Erdogan.

Erdogans mission som president och tidigare som premiärminister har varit att åter islamisera Turkiet. Han uppfattade tidigt Europa, framför allt så EU, som ogint inställt och valde att gå en annan väg. Annars hade Turkiet sedan länge varit en integrerad del av Europa.

Numera bedriver han ett kulturellt och ekonomiskt ställningskrig mot EU som han verkar uppfatta som hela tiden allt svagare. Konverteringen av Hagia Sofia bör ses i ljuset av och som ett led i detta. Från turkiskt håll påpekas att även om Hagia Sofia nu är moské så är hon fortfarande ett världsarv och öppen för besökare oavsett trostillhörighet. Och så är det, just nu åtminstone. Men vem vågar lita på att det kommer att bestå?

Vem vågar lita på exempelvis att de historiska, tillika kristna, mosaikerna kommer att bevaras när byggnaden nu främst är tillägnad en annan tro? Eller att kristna kommer att få fortsätta besöka detta historiska monument till deras tro? Även när Erdogan har en dålig dag i relationerna till väst? När det inte räcker med att hota att släppa på flyktingströmmarna till EU för att få som han vill?

Hagia Sofia är av stor betydelse för hela den ortodoxa kristendomen, inte minst den ryska och ukrainska. När Volodymyr (Vladimir) I av Kiev skulle ena sitt rike ville han sammanföra folket i en religion. Han lär ha skickat sändebud att utvärdera de fyra stora religionerna i grannskapet: islam, judendom samt romersk och grekisk kristendom. Det skall ha varit Hagia Sofias storslagenhet som övertygade sändebuden och Volodymyr om att det var där Gud bodde. Därmed blev Kievrus ortodoxt.

Rysslands president Vladimir Putin, som Erdogan vet är betydligt mer handlingsinriktad än hans motsvarigheter i EU, har också markerat sitt missnöje mot konverteringen. Detta kan nog dämpa Erdogans vilja att fortsätta skända Hagia Sofia.

Hagia Sofia är ett mästerverk, en historiens och tidens gåva och lån till oss. Vi har ingen rätt att använda henne som ett vapen, blott att vårda henne.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.