• idag
    24 sep
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Kräv finansiering av EU:s klimatmål

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Det är rimligt att budgetposten för klimatet blir den största under åtminstone de närmaste sju åren på bekostnad av övriga budgetposter, skriver Anders Andersson.
Foto: Francisco Seco/AP
EU bör därför bidra till finansieringen av ett förnybart elsystem i stora delar av Europa för att kunna uppfylla sina klimatmål, skriver Anders Andersson.

EU har tre årtal för klimatmålen för unionens totala minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990. I år 2020 ska utsläppen minska med 20 procent, 2030 med 40 procent (som eventuellt höjs till 55 procent under hösten) och 2050 ska EU vara klimatneutralt med 80-95 procents minskning av utsläppen. Utsläppsmålen för 2020 kan nås tack vare att några länder uppnår sina mål med råge, medan hälften av EU:s medlemsländer sannolikt inte uppnår sina mål. Detta antyder att målen för 2030 och 2050 är än mer avlägsna för många länder.

Utsläppen av växthusgaserna inom EU härrör till 81 procent från energianvändning, varav transporter utgör en tredjedel (Utsläpp av växthusgaser per land och sektor, Europaparlamentet, 2017). Energianvändning baseras till stor del på fossil energi; elproduktionen på kol och naturgas, uppvärmning på naturgas och vägtransporter på oljeprodukter. Uppvärmning kan ersättas av eldrivna värmepumpar liksom transporter kan bli eldrivna. Ska dessutom det ökande elbehovet genereras fossilfritt krävs stora investeringar i både förnybar elenergi och elnät, samt ska klimatmålen uppnås måste allt detta sker inom åtminstone de närmaste 20 åren.

Det räcker inte med att EU formulerar och fattar beslut om ambitiösa klimatmål om medlemsländerna saknar förmåga att uppfylla dem. EU bör därför bidra till finansieringen av ett förnybart elsystem i stora delar av Europa för att kunna uppfylla sina klimatmål. Det förnybara elsystemet kommer på kort sikt att vara vindkraft och på längre sikt dessutom kanske fjärde generationens kärnkraft.

Energiomställningen blir kostsam för EU och därför är det viktigt att klimatsatsningar får en egen åttonde post i EU:s långtidsbudget 2021-2027 så att det framgår vilka satsningar som görs. Klimatsatsningarna ligger nu inbakade i övriga budgetposter och är svåra att överblicka. Den näst största budgetposten Naturresurser och miljö har ett missvisande namn och omfattar främst jordbruksstöd.

Det är rimligt att budgetposten för klimatet blir den största under åtminstone de närmaste sju åren på bekostnad av övriga budgetposter. Detta är något som Sverige bör kräva i förhandlingarna om hur EU:s långtidsbudget konkret ska utformas och hur bidragen till de coronadrabbade länderna ska användas, vilka i flera fall även har relativt stora utsläpp av växthusgaser.

Omställningen till ett förnybart elsystem innebär stora satsningar runt om i Europa, vilka direkt och indirekt kommer att generera många arbetstillfällen och lokal utveckling. Detta sammanfaller väl med unionens regionala utveckling, som EU:s största budgetpost Sammanhållningspolitik och värderingar syftar till.

Sverige bör även kräva att EU inför en gemensam skatt på koldioxid, både inom EU och på produkter som importeras till EU (Carbon Border Tax), vilket enligt många forskare är ett effektivt sätt att minska utsläpp. Omkring 25 procent av EU-genererade växthusgaser kommer från importerade produkter.

Får Sverige gehör för ovanstående synpunkter kan vi vara nöjda med helgens uppgörelse kring EU:s långtidsbudget och coronapaket. Det handlar om solidaritet med utsatta medlemsländer, EU:s framtid och inte minst om hur klimatmålen ska uppfyllas.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.