• idag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm

Weimers: EU skuldsätter våra barn och barnbarn

Signerat
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Återhämtningsfonden ger EU-kommissionen både upplåningsrätt och beskattningsrätt för att finansiera transfereringar. Det är ett stort steg mot en federal union med minskad nationell suveränitet, skriver Charlie Weimers.
Foto: Francisco Seco/AP

Direkt från Europaparlamentet

Givarländernas väljare kommer undra varför bidrag utgår till korrupta länder med hög statsskuld och liten vilja till reform där befolkningen arbetar färre år, har lägre skatter och bättre väder, skriver Charlie Weimers.

Jag har precis börjat läsa historiska barnböcker med min dotter under tiden förhandlingarna om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden pågick. Det fick mig att undra vad hon kommer läsa om dessa förhandlingar i framtidens historieböcker.

Pandemin drabbade alla länder, men de ordningsamma länderna i nord som sparat i ladorna och klarar sig kommer nu genom återhämtningsfonden att tvingas betala för länder i syd som misskött sig och inte har några marginaler. Det verkliga syftet med dessa bidrag är att rädda euron. Eller, åtminstone, att skjuta upp kollapsen till dess att Merkel har gått i pension.

Den ekonomiska krisen i Sydeuropa är ett resultat av eurons inbyggda systemfel och har sin grund i kulturella olikheter i synen på reformer, arbete och skuldsättning. Länder med lägre tillväxt förlorar konkurrenskraft varje år. Dessa obalanser måste lösas genom devalveringar eller transfereringar från andra länder för annars väntar avindustrialisering, arbetslöshet, och fattigdom. Och euron omöjliggör devalvering.

Transfereringar mellan länder är kontroversiella och en källa till ständig ilska. Det bygger in olösliga spänningar i hjärtat av EU-samarbetet. Givarländernas väljare kommer undra varför bidrag utgår till korrupta länder med hög statsskuld och liten vilja till reform där befolkningen arbetar färre år, har lägre skatter och bättre väder. Därför kommer det fordras att bidragen är behäftade med krav på reformer. Medborgare i mottagarländerna kommer undra om det är demokratiskt att ställa krav som majoriteten motsätter sig. Även det är en rimlig invändning.

Båda givare och mottagare har legitima orsaker till frustration. Målkonflikten är olöslig. Vi fick en försmak på det som är att vänta under finanskrisen när Bryssel i praktiken tog makten över finansdepartementet i Aten. Känslan i Grekland var att reformerna var påtvingade av nordeuropeiska byråkrater och att det vare en odemokratisk process som förtrampade deras stolthet.

Konflikten kommer fortgå till dess det sker en djupgående kulturell omdaning – att greker blir tyskar – vilket inte lär hända i brådrasket. Skall valutaunionen överleva måste den därför ha en gemensam finanspolitik där besluten om ekonomi, beskattning, upplåning och transfereringar fattas centralt. Återhämtningsfonden ger EU-kommissionen både upplåningsrätt och beskattningsrätt för att finansiera transfereringar. Det är ett stort steg mot en federal union med minskad nationell suveränitet.

Vi var kloka nog att rösta nej till euron men tvingas nu ändå betala. När äldreboenden drar ner på värmen, sjukhusköerna växter, försvaret, polisen och skolorna skriker efter resurser kommer det knappast skapa några varma känslor att göra årliga avbetalningar på miljardlån som gått i EU-bidrag till Syd- och Östeuropa. Lån vi kommer behöva betala av till 2058.

Kanske kommer mina barnbarn läsa historia och förstå varför de skall betala dessa skulder. Jag förstår det inte.

Charlie Weimers

Europaparlamentariker (SD)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.