Replik: Fler platser löser inte lärarbristen

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Lärarutbildningen är Liberalernas huvudsakliga exempel på att fler utbildningsplatser inte löser bristen i yrkesgruppen, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Den största indikatorn på avhopp är gymnasiebetyg, vilket innebär att studenter med lägre gymnasiebetyg har högre benägenhet att hoppa av lärarutbildningen, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.

Svar till Gunilla Svantorp och Matilda Ernkrans (NWT 16/7).

Den fördubblade satsningen på bristyrkesutbildningar och vidareutbildningar som regeringen presenterade, efter en uppgörelse med Liberalerna och Centerpartiet, är en extraordinär åtgärd i spåren av Coronapandemin. Vi liberaler tror dock principiellt inte på att enbart fler utbildningsplatser löser bristen i vissa bristyrken.

Lärarutbildningen är Liberalernas huvudsakliga exempel på att fler utbildningsplatser inte löser bristen i yrkesgruppen. För vi har en lärarbrist i Sverige. 45 000 behöriga lärare och förskollärare kommer att saknas 2033 enligt Statistiska centralbyrån och Skolverkets lärarprognos 2019. Myndigheterna lägger särskild vikt vid att fler lärare behöver examineras och fler behöver bli behöriga. Avhopp och obehöriga lärare är de största orsakerna bakom lärarbristen, alltså inte antalet utbildningsplatser eller söktrycket.

Björn Åstrand, tidigare dekan på lärarutbildningen vid Karlstads universitet, har tidigare sammanfattat problematiken med fler utbildningsplatser på lärarutbildningen i NWT med orden ”Det gör att de som kommer in har svagare gymnasiebetyg och att fler inte klarar sina kurser. Det är en paradox som är svår att lösa att vi behöver utbilda fler lärare, men för att få en bättre kvalitet behöver vi utbilda färre”.

Universitetskanslersämbetet har länge mätt avhopp från lärarutbildningen och trots en viss minskning av tidiga avhopp från 35 procent av de som påbörjade ämneslärarutbildningen 2011 till 31 procent 2016 har kvarvarofrekvensen för ämneslärare termin sex varit så låg som 47 procent. Den största indikatorn på avhopp är gymnasiebetyg, vilket innebär att studenter med lägre gymnasiebetyg har högre benägenhet att hoppa av lärarutbildningen.

I en artikel, ursprungligen tillgänglig på Metro.se och numera tillgänglig på Medium.com, drog både en 24-årig lärarstudent och UKÄ:s utredare Fredrik Svensson slutsatsen att många med låga gymnasiebetyg blir antagna till, underskattar, inte klarar av och slutligen hoppar av lärarutbildningen. I sin analys av avhoppen från deras lärarutbildning drog Mälardalens högskola samma slutsats.

Vi liberaler är överens med UKÄ:s utredare att avhoppen är ett slöseri för alla de här individerna som påbörjar utbildningar utan att ta examen samt att avhoppen är särskilt allvarliga i ljuset av den nutida och framtida bristen på lärare. Vi liberaler vill se ett samhälle där en person som vill bli lärare möts av frasen ”Då krävs detta” istället för att det som i dag betraktas som en mänsklig rättighet att bli lärare. På så sätt höjer vi läraryrkets status!

Liberalerna har länge drivit frågan att höja kravet för gymnasiebetyg för den som vill bli ämneslärare. Närmare bestämt att personer som vill bli ämneslärare minst ska ha uppnått betyget C i de ämnen de vill undervisa. Syftet är att minska avhoppen och öka antalet som examineras. Analyser av en statlig myndighet kom fram till att kravet C i betyg bland annat skulle minska avhoppen. Tack och lov utreds nu kravet C i betyg efter att Liberalerna ställt krav på regeringen i och med januariavtalet.

Avslutningsvis driver vi liberaler för införande av lämplighetstest för att minska avhoppen på lärarutbildningen, vilket redan prövats och blivit permanent på Jönköping University eftersom försöket med lämplighetstest resulterade i mer motiverade studenter och låg avhoppsstatistik.

Anton Sjöstedt (L)

Kommunfullmäktigeledamot i Arvika, leg ämneslärare och före detta universitetslärare

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.