Replik: Från homo sapiens till homo novus

Han köper alltid en ny bärväska i kassan. Eftersom han är tränad för tillväxt: producera, konsumera och kasta bort, skriver Gottfried Klein.

Svar till Jesper Holmgård och Molly Evertsson (MWT 11/7).

När vi var barn i början av 1950-talet fick vi gå varje dag för att handla mjölk i en medhavd plåtkanna med lock. I mjölkbutiken förvarades mjölken i stora stålmjölkflaskor som hölls kalla i rymliga kar fyllda med is. Mjölken hälldes med en handpump i kannan med precision. Det spillde aldrig.

I dag, 70 år senare, går barnen inte längre till mjölkbutiken. De sitter på baksätet i en fyrhjulsdrivad stadsjeep, även känd som SUV (efter det engelska ordet sport utility vehicle) och kör till stormarknaden med sina föräldrar. Mjölken är nu packad i en plastlaminerad kartong. Den används bara en gång. Sedan hamnar den antingen i restavfallet eller sorteras som pappersförpackning. Plasten separeras från papper med mycket energi. Plastdelen av förpackningen bränns, vilket ökar koldioxidinnehållet i atmosfären. Pappersdelen "återvinns" till toalettpapper.

Istället för att ta med mjölken och andra livsmedel till sin bil med kundvagnen för att lagra sakerna i bagageutrymmet, paketerar den moderniserade människan de redan förpackade varorna en gång till i kassar. Det skulle nu vara uppenbart att använda tygbärsväskor som man alltid tar med sig hemifrån. Kanske hemlagad från tygrester, de håller ofta i decennier.

Men den moderniserade människan har glömt hur man tänker på ett praktiskt och miljömedvetet sätt. Han köper alltid en ny bärväska i kassan. Eftersom han är tränad för tillväxt: producera, konsumera och kasta bort. På sådant sätt spolas pengar i kassorna till producenterna och ökar skatteintäkterna i staten. Vad bryr han sig om de allt knappare resurserna på jorden?

Diskussionen i media i den moderniserade världen om detta ämne är absurd. Det handlar inte om hur man undviker eller minskar sopor. Åtgärder som skulle vara lämpliga för att spara resurser nedvärderas på det nyspråket som "symbolpolitik". De tre r-orden av ekonomisk förnuft, repair, reuse och recycle som fortfarande var kända för 70 år sedan för homo sapiens (lat. den visa människan), ingår inte längre i moderniserade människans ordförråd, låt oss kalla honom homo novus. Vid kassan överväger han endast: Ska jag köpa en plastpåse eller en papperspåse. Och han klagar i media för att skatter tas ut på plastpåsar: Jag är inte ansvarig för plastskräpet i haven eftersom jag kastar plastpåsen i soporna efter användning.

Men han kör med 200 hk för shopping och han ignorerar att en väsentlig faktor som får mikroplast in i havet är nötning av bildäck på gatorna. Cirka fyra kilo material tas bort från ett genomsnittligt bildäck under dess livslängd. Av dessa partiklar, som är mindre än 0,01 millimeter, blåser vinden årligen 140 000 ton in i haven.

Det verkar som om den moderniserade människan (homo novus) sågar grenen som han sitter på. Men det finns hop ändå. Utanför livsmedelsbutiken i många europeiska länder, även i Sverige står numera en ”mjölkautomat”. Ett mynt i myntinkastet och man kan köpa färsk mjölk dygnet runt i medhavd mjölkkanna. Mjölken är hållbar i tre dagar och levereras från lokala bönder. Tillbaka till framtiden, tillbaka till förnuftet!

Gottfried Klein

Svanskog