Hoppa till huvudinnehållet

"Örterna är kulturbärare"

Publicerad:
Birgittha Hedin driver örtagården Rusticana i Gräsmark. Hon har samlat mycket kunskap och brinner för växter och odling.
Birgittha Hedin driver örtagården Rusticana i Gräsmark. Hon har samlat mycket kunskap och brinner för växter och odling. Foto: Ina Forsberg

Birgittha Hedin är född i Torsby och bor i Gräsmark. Där har hon anlagt örtagården Rusticana. Hon odlar en del grönsaker men mest örter. Till Rottneros park kom Birgittha nyligen för att prata om örter, förr och nu. Och här finns djup passion för växter och kulturbärare, som hon kallar dem.

Birgittha Hedins odlingsintresse började på 80-talet när hon flyttade till hus. Men hon ville inte ha en "vanlig" trädgård.

– Jag ville inte bara ha en pynt-trädgård som man ska slita ont i och alltid ska vara fin. Jag vill kunna använda det som finns, men inte så att jag måste, för då blir det tvång. Jag vill ha glädjen kvar i det. Skördar jag inte allt och det vissnar så gör det ingenting, berättar Birgittha.

Praktik och böcker

Birgitta har fått sin kunskap genom att läsa och lyssna på andra. Hon praktiserade också 2004 på en av Sveriges största örtagårdar utanför Trollhättan.

– Då blev det tillfälle i livet att ägna sig åt det mer. Jag har också varit i England och jobbat som volontär i en visningsträdgård. England och trädgård hör ju ihop så dit måste man ju någon gång. Där fick jag se och lära en hel del. Mitt starkast minne är när de sa; inga fingeravtryck i krukorna. Man fick inte trycka till jorden så det blev gropar i krukorna, eftersom vattnet samlas där och det vattnar växten ojämnt. Det är en sådan liten detalj som betyder mycket i odlingen.

Skolade om sig

Birgittha är uppvuxen på bondgård men var inte alls intresserad som liten. Intresset har vuxit fram. Hon valde att skola om sig för att jobba på apotek och få mer kunskap inom läkeväxter.

– Det säljs väldigt mycket växtbaserade läkemedel på apotek och det tror inte folk. De tror att det är en konkurrens mellan hälsokost och apotek men det är det inte.

I arbetet på apoteket lärde hon sig bland annat samband mellan läkeväxter och läkemedel.

– Läkemedel har sin grund i naturen. Efter andra världskriget och framåt har de tillverkats i laboratorier, men grunden är naturen. Man får ha respekt för det som kallas läkeväxter. Ta Johannesörten som är dels rogivande men också uppiggande om du är deprimerad eller nedstämd. Den fungerar väldigt bra. Men den kan också påverka andra läkemedel. Till exempel nollställer den effekten på vissa läkemedel och kan ge följder man inte har räknat med. Man ska verkligen vara uppmärksam. Det är inte ofarligt bara för att det kommer från naturen.

Plantorna får tid

I örtagården Rusticana säljer Birgittha plantor som har växt naturligt. De får tid att mogna, bli frö, ramla ner och blir sedan nya plantor.

– Då vet jag att de är härdiga här i Fryksdalen istället för att köpa på stora firmor som direktimporterar från Holland. Där har de blivit fort uppdrivna och kommer sedan hit och utsätts för vårt klimat, då brukar de inte bli så hållbara.

Birgittha föreläser i Örtagården på Rottneros park.
Birgittha föreläser i Örtagården på Rottneros park. Foto: Ina Forsberg
Under föreläsningen berättar Birgittha bland annat om historien och örterna som kulturbärare för nyfikna.
Under föreläsningen berättar Birgittha bland annat om historien och örterna som kulturbärare för nyfikna. Foto: Ina Forsberg

Föreläsaren

På gården gör Birgittha guidade rundturer. Hon brukar också sälja plantor under Trädgårdsfestivalen i Rottneros park. Men idag gör hon föreläsning för växt-intresserade.

– De är ju kulturbärare, örterna, det visar hur vi levde tidigare och hur man använde dem till både mat, läkemedel, pynt och allt möjligt. Det är ju så mycket mer än bara kryddor.

Historien är viktig.

– Mycket kunskap kom med munkar och nunnor. Det var de som skötte om hälsan, även runt omkring sina klostren. När Gustav Vasa stängde klostren försvann den kunskapen. Då kom skrocken med och örterna fick dåligt rykte. När folket blev mer upplysta föraktade de örterna, så vi har tappat mycket kunskap.

Men Birgittha är hoppfull.

– Mycket är på väg tillbaka och forskarna söker upp de naturfolk som finns kvar för att få veta vilka örter de använder. En kvinna forskade i gamla kinesiska skrifter om läkeörter som de sedan har gjort tester på. Då kom man fram till att sommarmalört är verksam mot malaria. Och det fick hon sedan nobelpriset för 2015. Det tyckte jag kändes väldigt trevligt. Att det blev en renässans för läkeörterna. Det finns gammal kunskap som är värdefull fortfarande.

Luftlök är en av Birgitthas personliga favoriter. "Jättegod att ha i vinäger, dressing och sallad", tipsar hon.
Luftlök är en av Birgitthas personliga favoriter. "Jättegod att ha i vinäger, dressing och sallad", tipsar hon. Foto: Ina Forsberg

Användningsområden

Birgittha pratar gärna om hur man kan använda växter och vad de passar bäst till.

– Yngre generationen fattar mycket bättre än min. Det har jag sett när de köper växter av mig. Det är det ätbara och brukbara de vill ha.

Örtteer är något av det hon själv använder örterna till.

– Jag torkar mycket inför hösten och vintern. Jag gör inga blandningar utan har varje sort för sig och tar det jag känner för när jag vill ha te.

Birgittha ger ett exempel på en ört som är slemlösande och hjälper mot hosta.

– Ta vanlig timjan, odlad i kruka eller sluttande rabatt så att det inte står i vatten. Ta inte de grövsta, utan de mjukare delarna och slå på varmt vatten. Låt det dra i fem minuter och sila av. Som när du gör te.

Ett tips på användbart att odla är lök.

– De perenna lökarna, som luftlök, är jättegod att ha i vinäger, dressing eller sallad. Piplök och gräslök är alltid tacksamma. Och odla egen vitlök, den sätter du på hösten och skördar i juli. Det går hur bra som helst, även i Gräsmark, skrattar Birgittha.

I örtagården bredvid oss, där vi sitter, finns vinrutan.

- Den är inte så känd. Man ska ta lite försiktigt med den men man kan ha den i maten och man kan färga med den. En gammal kloster-ört som smakar bittert. Och det har vi glömt bort, att man ska ha bittra smaker också. Vi behöver inte bara sött och surt. Bittert gör att vi får saliv och den ska hjälpa till att bryta ner maten på väg ner. Inte bara magsyran ska jobba utan saliven ska ha gjort förarbetet där. Den kan man ha i kötträtter.

Många arter

Birgittha har försökt räkna sina örter men hon tappar räkningen, det är så många.

– Jag har ju trettio olika myntor. Olika löksorter har jag fyra fem stycken så det springer iväg ganska snabbt när man ska räkna.

Många tänker om

Det blir allt populärare med odling.

– Det är det många som har tänkt länge, men det är i år de får tid till det. För nu stannar allt upp och det blir tillfälle att ta tag i det. Jag blev fundersam i våras när varenda arrangemang ställdes in. Men i gengäld har jag haft många besök i örtagården som har handlat. Det är ungefär lika bra som andra år. Det blir ju faktiskt ett större utbyte när man får prata med kunden i lite mer lugn och ro.

Passionen för odling och växter märks väldigt tydligt hos Birgittha och hon rekommenderar det.

– Det fodrar ju engagemang och lite tid. Men tänk igenom; vad vill jag få ut av livet. Måste jag vara med på alla aktiviteter eller kan jag gå min egen väg, handlar det ju om egentligen. När man börjar titta på det här så är det spännande, och då fortsätter man att läsa och söker mer kunskap, avslutar Birgittha.

Kungsmyntan, till vänster, är den svenska oreganon som växer vilt i Sverige upp till Jämtland. Den har ett bredare smakregister än vad den grekiska oreganon har. Till höger ser du den gula vinrutan.
Kungsmyntan, till vänster, är den svenska oreganon som växer vilt i Sverige upp till Jämtland. Den har ett bredare smakregister än vad den grekiska oreganon har. Till höger ser du den gula vinrutan. Foto: Ina Forsberg

Artikeltaggar

Birgittha HedinFamiljGräsmarkGustav VasaMat och dryckNöje/KulturNyheterRottneros parkSommar

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.