NWT granskar: Här är rören – som kommunen hävdar att man aldrig beställde

De ligger där, radonrören som blev upptrappningen i den långdragna konflikten om Kristinehamns teknik- och innovationscenter.

Byggbolaget vill ha betalt. Men kommunen vägrar.

För trots att rören ligger nedgrävda under den nästan färdigbyggda skolan, hävdar kommunen att man inte beställde dem – och att de inte finns.

NWT har tagit del av ett flertal mejl, handlingar och bilder som visar hur tvisten mellan Kristinehamns kommun och Noctor bygg har vuxit fram under årens lopp.

De delade åsikterna om olika skeenden och händelser i det i mångåriga byggprojektet fanns dock redan från start.

I mejl efter mejl som NWT har begärt ut från kommunen framkommer hur svårt byggentreprenören och företrädare för Kristinehamns kommun har att enas.

Det tvistas om markiser, färgval, storlekar på dörrar, sittbänkar till skåpen i skolans omklädningsrum. Och om hur så kallade ÄTA-arbeten, kostnader som inte är registrerade vid projektstart utan som tillkommer under projektets gång, ska redovisas.

Men den stora stötestenen verkar uppenbarligen ha varit och är alltjämt radonrören under den 4 500 kvadratmeter stora fastigheten på Prästgatan.

"Finns protokoll"

En av dem som har varit med i projektet från början och som deltog i arbetet med att lägga ned radonrören är Jan Söder från underentreprenören NRC Group.

Han bekräftar att man fick en beställning om att lägga ned radonrör under KTIC.

– Vi fick en beställning på ett så kallat underentreprenörsmöte där alla underentreprenörer satt med.

Satt företrädare för kommunen med på mötet?

– Ja. Det finns protokoll på det.

Och sedan lade ni ned rören?

– Ja. Efter pålningen lägger man dit en så kallad singelbädd och då tar man med sig rören när man grundlägger. Man gör inte bädden först och gräver ned rören sen. Det måste ske i rätt ordning, så man inte behöver göra om.

Två månader senare fick Jan Söder beskedet att kommunen inte ville ha några radonrör.

Det kom helt plötsligt?

– Ja.

Men det finns radonrör under KTIC?

– Ja.

Och de är beställda av Kristinehamns kommun?

– Ja.

Gjorde markundersökning

Christer Lilja var byggledare på Kristinehamns kommun när hundramiljonersbygget drog i gång för fem år sedan. Han gick dock i pension innan bygget startade, men deltog bland annat i arbetet med att sätta samman ett förfrågningsunderlag inför upphandlingen av entreprenör. Han beskriver en brokig start med många överklaganden.

Känner du till något om radonrör?

– Jag kan inte historien. Det enda jag vet är att under den tid som vi gjorde gjorde förfrågningsunderlaget och upphandling gjorde vi en radonmätning på en annan skola som skulle byggas i Kristinehamn. När de ändå var där begärde vi en mätning av KTIC-tomten också.

Enligt Christer Lilja finns den markradonmätning som kommunen lät göra dokumenterad.

– Jag sa det till den nya projektledaren som tog över, att resultaten från den mätningen fanns i pärmarna.

Så radonundersökningen av KTIC genomfördes på uppdrag av Kristinehamns kommun?

– Jag tror att det var vi på kommunen som begärde den. Då hade vi ingen entreprenör som kunde ta kostnaden. Vi hade en konsult med som gjorde markhandlingen, och i den ingår radonmätningen. Men det var kommunen som stod för kostnaden.

Även om Christer Lilja gick i pension innan bygget drog i gång har han fortsatt att följa projektet. Och han är förvånad över den konflikt som har uppstått och trodde inte att det skulle gå så här långt:

– Jag har aldrig varit med om något liknande fastän jag har jobbat i branschen sedan 1974.

Han kom under sin tid som byggledare på Kristinehamns kommun att delta i flera projekt, däribland flera skolbyggen, där Noctor varit entreprenör på uppdrag av kommunen.

Har du upplevt några problem med Noctor tidigare?

– En entreprenad går inte problemfritt förbi utan det uppstår oenigheter under resans gång. Det viktiga är då att så fort som möjligt sätta sig tillsammans och komma fram till en lösning som båda är nöjda med, och det har jag upplevt att Kristinehamns kommun och Noctor har gjort tidigare.

"Inget krav"

En annan person som har följt projektet från början är Noctors projektledare, som minns hur processen med radonrören under KTIC en gång startade:

– Det finns inga krav på att man ska ha dem, så jag gjorde så att jag lyfte frågan väldigt tidigt i projektet under det som kallas verksamhetsmöten om kommunen ville ha det.

Enligt Noctors projektledare funderade kommunens projektledare, Jörgen Karlsson, en tid innan han gav besked om att kommunen ville ha radonrör.

Då gjorde Noctor i sin tur en beställning till NRC Group som kom att utföra arbetet med att lägga ned radonrören.

Under ett projekteringsmöte några månader senare kom andra besked – kommunen ville inte längre ha några radonrör:

– Man ville inte stå för kostnaden. Okej, sa vi. Men eftersom 60 procent av rören hade lagts ned sa vi att vi inte avbryter när vi är mitt i, och att vi skulle stå för kostnaden för resterande 40 procent. Det är det som den juridiska processen handlar om, att vi vill ha betalt för 60 procent. Resten står vi för.

– Det kan vara så att när man har byggt klart och gör en radonmätning att radonhalten är för hög redan. Då har vi som byggare stor nytta av de här rören eftersom de kan användas för att ventilera bort radonet så att det inte tar sig upp i byggnaden.

"Så kan man inte jobba"

Den totala kostnaden för radonrören uppgår, enligt en följesedel som NWT har tagit del av, till 179 500 kronor.

En spottstyver i sammanhanget, menar Noctors projektledare:

– Det som kostar är att projektera fram lösningen, och som sagt var redan 60 procent av rören nedlagda när kommunen ändrade sig.

– Man kan ju inte ångra sig och hävda att vi som byggare ska stå för allt. Det faller ju på sin egen orimlighet. Så kan man inte jobba.

Enligt projektledaren har byggföretaget fört en dialog med kommunens projektledare Jörgen Karlssson om att Kristinehamns kommun måste betala för det arbete som hunnit göras:

– Det har vi också protokoll på, såväl beställning som avbeställning.

Noctors projektledare blev därför mycket fundersam när frågan behandlades i en så kallad muntlig förberedelse i tingsrätten i mitten av juni:

– Då hade de ändrat sin utsago och sa att de betvivlade att det över huvud taget fanns några rör.

Det framfördes inför rätten?

– Ja. Då blev vi lite snopna. Betvivlar de alltså att NRC, som är ett stort, internationellt företag, inte har lagt dit rören när man kan gå dit och kolla. Vi har bilder på radonrören och radonbrunnarna finns där.

"Inte där skon klämmer"

Det som hände dagen efter gjorde henne ännu mer förvånad:

I ett mejl som kommunens projektledare, Jörgen Karlsson, skickade till flera personer på Noctor, och som NWT har begärt ut från Kristinehamns kommun, skriver han följande:

"Jag ifrågasätter inte om ni lagt ner radonrör eller inte, det är inte där skon klämmer".

– Vi går och väntar på huvudförhandlingen när han precis har röjt sitt försvar, säger Noctors projektledare.

Finns allt dokumenterat?

– Ja. Beställning och avbeställning finns protokollfört. Tydligt för alla att se, från tre olika möten.

Ni har alltså haft frågan uppe för behandling på tre olika möten?

– Ja.

Vill inte kommentera

Noctors advokat Peter Degerfeldt menar att det är svårt att förstå kommunens inställning i frågan om radonrören:

– I inlagan som skickades till tingsrätten frågade jag vad kommunen menar. Det framgår inte om man bestrider att arbetena är utförda över huvud taget, att det inte är några rör anlagda, eller om de menar att arbetena ingår i kontraktssumman.

– Jag uppfattade vid den muntliga förberedelsen i juni att kommunens juridiska inställning är att rören inte är anlagda utan att det är upp till Noctor att bevisa att de finns där.

Peter Degerfeldt känner inte till det mejl som kommunens projektledare skickade till Noctor dagen efter den muntliga förhandlingen:

– Säger de att det inte är där som skon klämmer, utan att det i stället rör om radonrören är beställda får vi koncentrera oss på det. Jag uppfattar att båda frågorna är aktuella, och det var därför jag frågade kommunen vad deras inställning är.

Kommunens advokat, Magnus Wollsén, vill inte kommentera det aktuella fallet.

– Jag kan inte säga någonting eftersom rättegången fortfarande pågår, säger han till NWT.

Magnus Wollsén vill heller inte kommentera kommunens inställning i frågan om radonrören eller det mejl som kommunens projektledare skickade till företrädare för byggentreprenören dagen efter den muntliga förberedelsen i tingsrätten.

– Jaha, okej. Det kan jag inte kommentera.

Du låter förvånad?

– Naej, jag låter... Du kan tycka att jag låter förvånad. Det finns mycket mejl, men jag vill inte kommentera enskilda mejl. Men jag noterar det.

"Inga rör nedlagda"

NWT har ställt en rad frågor till byggprojektledaren Jörgen Karlsson på Kristinehamns kommun om de omtvistade radonrören i KTIC-bygget.

Bland annat om vilken inställning som kommunen har och huruvida det mejl han skickade till företrädare för entreprenören Noctor dagen efter den muntliga förberedelsen i tingsrätten går i linje med det. Även var skon klämmer – egentligen.

Jörgen Karlsson väljer dock att inte svara på någon av NWT:s frågor.

I stället refererar han till en rad mejl mellan Kristinehamns kommun och företrädare för Noctor. Jörgen Karlsson hävdar att dessa mejl visar att kommunen inte har beställt några radonrör.

Ett av mejlen ska enligt Jörgen Karlsson visa att entreprenören sagt att rören inte behövdes och att man skulle meddela berörda underentreprenörer att rören inte skulle läggas ned.

Jörgen Karlsson menar att ett annat mejl visar att entreprenören lagt ned rören "trots att rören inte har beställts av kommunen".

"Varför Noctor agerar som de gör i den här frågan är för kommunen märkligt då inga rör var nedlagda vid tiden för 'avbeställningen'", skriver Jörgen Karlsson i sitt mejl till NWT.

Ord står nu mot ord i den infekterade tvisten mellan Kristinehamns kommun och Noctor bygg i frågan om radonrör. Huvudförhandlingen mellan parterna är utsatt till februari nästa år. Först då kan frågan komma att lösas.

Tidigare artiklar om KTIC-bråket: