Bättre hälsa för beredskap

En sak kan vi dock redan nu sluta oss till: Människors hälsa har spelat stor roll för hur smittan spridits och hur hårt sjukdomen har slagit, skriver Anna Starbrink, Lina Nordquist och Eva Julin Dombrowe.

Coronapandemin har satt samhällets krisberedskap i fokus. Sjukvårdens kapacitet, äldreomsorgens möjligheter hantera smittspridning, och tillgången på skyddsutrustning och läkemedel har varit viktiga frågor. Men en verkligt avgörande fråga förtjänar att lyftas i debatten om beredskap: Människors hälsa. Och inte minst den ojämlika hälsan.

Här i Värmlandsregionen har vi hittills klarat oss bättre än många andra – men det betyder inte att de som drabbats, insjuknat och avlidit, och deras anhöriga, har lidit mindre. Eller att sjukvårdens beredskap och omställningsförmåga varit mindre viktig.

Hela coronapandemin, vårdens och myndigheternas arbete ska utvärderas, på regional och nationell nivå. En sak kan vi dock redan nu sluta oss till: Människors hälsa har spelat stor roll för hur smittan spridits och hur hårt sjukdomen har slagit.

Ojämlikheten handlar inte bara om tillgången till information och risken att smittas. Riskerna att bli allvarligt sjuk, om man ändå smittas, varierar dessutom. Pandemisk influensa är ett av de tio stora folkhälsohot som listas av Världshälsoorganisationen WHO. Det gäller globalt – och här i vårt välfärdsland. Ett annat hälsohot enligt WHO är en alltför svag nära vård. Även det gäller, utifrån våra förutsättningar, här i Sverige.

Liberalerna prioriterar hälsa, och vi prioriterar en trygg nära vård.

• Stärk hälsan där den är som sämst. Riskfaktorer för Covid-19 sammanfaller med risk för annan allvarlig ohälsa. Rökning och fetma är vanligast bland dem som lever i socioekonomiskt tuffa områden. Rikta insatser till de områden där hälsan är som sämst, framför allt mot de yngsta. Barnavårdscentraler och familjecentraler som hjälper hela familjen, sluta röka-stöd och god tillgänglighet i primärvården är viktiga insatser som behöver utvecklas mer och spridas i hela landet.

• Digital hälsa. Att patienterna har sin vårdcentral på nätet och kan kontakta läkare eller annan profession digitalt, och att de samtidigt kan ta stort ansvar för sin egen hälsa med kvalificerade appar och e-tjänster, stärker patienterna och gör att vårdens resurser kan användas effektivare. Potentialen har blivit tydlig under en smittsam pandemi.

• Psykisk hälsa. De förebyggande insatserna, det tidiga stödet och den professionella vården måste vara lika självklar vid psykisk ohälsa, för skolungdomar, i arbetslivet och för äldre.

• Utveckla samverkan mellan region och kommuner. En av nycklarna för att fortsatt kunna bygga en stark välfärd är att utveckla samverkan mellan regionen och länets kommuner. Detta gäller inte minst inom vården av de åldersrika patienterna och personer med psykisk ohälsa och risk/missbruk. Detta för att stärka upp skyddsnätet för redan sköra personer.

• Bekämpa resistensen. Bakterier som inte stoppas med antibiotika kommer få än mer förskräckande följder än coronapandemin – ett reellt dödshot som också skulle omöjliggöra mycket av den sjukvård och kirurgi vi i dag tar för given. Vi måste därför arbeta aktivt för att få fram nya effektiva antibiotika. Det kan handla om liv och död i framtiden.

När vi stärker hälsan och minskar ojämlikheten ökar vi människors frihet – och stärker samtidigt Sveriges beredskap för nästa pandemi eller sjukvårdskris.

Anna Starbrink (L)

Hälso- och sjukvårdsregionråd, Stockholm

Lina Nordquist (L)

Riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson, Liberalerna

Eva Julin Dombrowe (L)