• idag
    26 sep
    10°
    • Vind
      9 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      1.2 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Det finns en strukturell rasism i skolan

Debatt
PUBLICERAD:
Omfattande forskning i bland annat Tyskland visar att barn och ungdomar med utländska namn får lägre betyg i skolan än barn med tyska namn får samma insats, skriver Erik Rezazadeh.
Foto: Berit Roald/NTB Scanpix/TT
Jag har sett hur elever med utländsk bakgrund och "svenska" elever sitter på olika sidor av klassrummet eller på olika ställen i skolan och inte umgås med varandra, skriver Erik Rezazadeh.

Problemen med strukturell rasism finns inte bara i USA och inte bara inom polisen. Vi behöver också diskutera vad som händer i Sverige och i svenska skolor. Av lagens sju diskrimineringsgrunder är etnicitet den vanligaste orsaken till att barn och unga trakasseras i skolan, visar stiftelsen Friends årliga rapport.

Jag skulle vilja uppmärksamma en subtil rasism som finns ute på våra skolor. Jag har både fått höra av elever och själv sett att elever med utländsk bakgrund ofta är ensamma och står utanför social gemenskap på "helsvenska skolor".

Jag har sett hur elever med utländsk bakgrund och "svenska" elever sitter på olika sidor av klassrummet eller på olika ställen i skolan och inte umgås med varandra. Många utifrån verkar tro att det är en frivillig uppdelning, men elever med utländsk bakgrund har även här berättat för mig att denna uppdelning inte är frivillig, utan att de blir exkluderade av de svenska eleverna och därför bildar sina egna grupper. När jag har tagit upp detta med andra lärare har jag fått som svar att "de får väl själva bestämma vilka de vill vara med".

Omfattande forskning i bland annat Tyskland visar att barn och ungdomar med utländska namn får lägre betyg i skolan än barn med tyska namn får samma insats. En studie gjord vid universitetet i Mannheim visar att grundskolebarn med utländsk bakgrund som presterar lika bra får lägre betyg av blivande lärare. I den experimentella studien visar forskare att blivande lärare ger elever med turkiska namn lägre betyg i rättskrivning, även om antalet fel i uppgifterna är detsamma som hos de tyska eleverna. Drygt 200 lärarstudenter med erfarenheter av praktik i skolan deltog i studien.

Den avgörande faktorn för olika betygsättning var elevernas namn. Medan en grupp lärare gavs en skrivuppgift gjord av "Max" gavs den andra gruppen en identisk uppgift av "Murat". Antalet hittade fel var detsamma, oavsett om man förmodade att eleven var "tysk" eller "turkisk". Bedömarna härledde olika betyg från samma antal fel. "Murat" fick lägre betyg än "Max" för samma prestanda. Ett liknande mönster har hittats med avseende på betygsättning i matematik av studenter med och utan utländsk bakgrund.

Det har gjorts en svensk studie där ett hundratal lärare fick bedöma uppsatser som var identiska bortsett från uppsatsförfattarens namn. Betyget blev lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Jag gick förra året kompletterande pedagogisk utbildning på ett av landets största universitet för de som har minst en kandidatexamen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur rasism påverkar relationer mellan eleverna nämndes inte alls och detsamma gäller etnicitetsrelaterad betygsdiskriminering.

Frågan om strukturell rasism och hur detta tar sig till uttryck i skolan måste tas upp i mycket högre grad på lärarutbildningen för att öka medvetandet om frågan och för att synliggöra hur strukturell rasism fungerar i alla delar av samhället – även skolan.

Erik Rezazadeh

Gymnasielärare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.