Moskén: Över 130 har överklagat – så tycker Karlstadsborna

"Vilka betalar?" och "vi vill inte ha det som i Mellanöstern". Det är bara några av de anledningar som över 130 personer har överklagat Moskébygget för.

Men alla överklaganden kanske inte räknas.

– Man måste vara direkt berörd, säger chefsjuristen Göran Wirdéus.

Gräset växer sig allt högre på den gräsplätt som den Islamiska kulturföreningen en dag hoppas bygga sin moské på.

Men, det sista ordet är långt ifrån sagt.

I dag, vid midnatt, går tiden ut för att överklaga bygglovet för moskén på Rud i Karlstad.

Ett 130-tal överklaganden har skickats till kommunen. Många bekymrar sig över parkeringssituationen.

"Förhoppningen är att låna parkeringsplatser av närliggande gymnasieskola, men parkeringen är dock ansträngd i området. Då lärare och elever är i behov av sina parkeringsplatser" skriver en person i sin överklagan.

"Dessutom har de ingen praktisk lösning till hur de ska förse med parkering för en lokal som kan rymma upp till 2000 personer", skriver en annan.

Finansieringen engagerar

En stor del av de personer som inte vill ha en moské på platsen ifrågasätter också finansieringen.

En upprörd person uttrycker sig så här:

"Vilka betalar? Vart kommer finansieringen ifrån till moskén?"

"Finansiering av byggnaden är uppenbar att den kommer från icke demokratiska och jämställda stater och grupperingar, vilket vi i Sverige, ett av världens mest jämställda länder inte ska normalisera och acceptera", hävdar en annan.

Riksintresse

Många av de som överklagat bor i Karlstad, men även personer utanför länets gränser har engagerat sig.

I ett antal av överklagandena står ordförande för organisationen Det fria Sverige som ombud. En högerextrem organisation med nazistiska rötter, enligt Lars Stiernelöf, expert på politisk extremism på Agera Värmland.

– Det är personer från tidigare nazistiska rörelser som står bakom organisationen, en rörelse som säger sig vara en intresseorganisation för svenskar.

Samma organisation har knackat dörr på Rud.

– Det är naturligtvis inte positivt att vi ser dessa rörelser lokalt här i Karlstad. Om man tittar på Alternativ för Sverige, som finns här, är de extrema, men det här är ett steg till, säger Lars Stiernelöf.

Väcker känslor

Debatten om moskén har pågått i flera år och väckt starka känslor. I flera av överklagandena uttrycker personer sin rädsla för vad de tror en moské skulle innebära.

"Vi vill inte ha det som i Mellanöstern och vi vill definitivt inte höra böneutrop" menar en Karlstadsbo.

"Alla vet att islamistiska fundamentala krafter börjar i en moské. Hur ska Karlstads kommun arbeta för att förhindra och motarbeta detta?" skriver en annan.

Flera tror att moskén skulle ge upphov till en ökad salafism, en bokstavstrogen och fundamental sida av religionen islam.

"Räcker det inte med att läsa i tidningen om vad som händer i andra länder, har inte Sverige tillräckligt mycket att stå i gällande rättssäkerhet för medborgare?" uttrycker en som som har överklagat.

Platsen riktar många också kritik emot, att placeringen bredvid skolor och en kyrkogård är olämplig.

Man gillar heller inte kommunens agerande:

"Det känns nära på förödmjukande att få detta beslut tryckt under näsan med tanke på den minst sagt starka opinion som funnits emot detta ända sedan starten"

Det händer nu

Nu kommer alla överklaganden att skickas över till länsstyrelsen som tar beslut om kommunen gjort rätt när man gav bygglov.

Men innan dess kommer länsstyrelsens jurister att sålla i överklagandena.

– Man måste vara direkt berörd av beslutet, till exempel vara närmsta granne eller äga en fastighet i närheten av platsen, säger chefsjuristen Göran Wirdéus.

Flera av de som överklagat har bara signerat med en mejladress, vilket gör det svårt för länsstyrelsen att specificera personers relation till bygglovet.

Andra har lämnat både namn och adress, men flera bor inte på Rud, utan i andra delar av Karlstad. Det kan göra att deras överklaganden inte kommer att utredas vidare.

– Normalt är det så, säger Göran Wirdéus.

Men eftersom antalet överklaganden är så stort kommer de flesta argumenten att prövas ändå, trots att vissa överklaganden inte räknas.

– När det är ett så stort antal, och – som jag ser här när jag tittar i registret – att många argumenterar för samma sak räcker det att det är en som är berörd för det ska prövas i sak.

Ett beslut kommer om uppemot tre veckor. Om länsstyrelsen skulle säga att kommunen gjort en felbedömning, går bygglovet tillbaka till kommunen.

– Då får vi antingen ompröva det eller begära in nya handlingar, om det är något de tycker inte är tillräckligt utrett, säger Karin Manner, bygglovschef på Karlstads kommun.

Skulle länsstyrelsen däremot besluta att kommunen gjort rätt får moskén byggas.

Såvida ingen är missnöjd med länsstyrelsens dom.

– De som har lämnat in synpunkter har möjlighet att överklaga till mark- och miljödomstolen om de känner att de inte håller med kommunen och länsstyrelsen, säger Karin Manner.

Läs mer: