Sverige befinner sig i ett brydsamt läge. Sverige är inte medlem i Nato. Och vi är den strategiskt svagaste aktören i hela norra operationsområdet, säger Patrik Oksanen.
Patrik Oksanen är senior fellow på tankesmedjan Frivärld och ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. I denna andra del av en intervju fortsätter han berätta han om Sveriges beredskap. (Första delen publicerades 15/7.)
Om vi breddar perspektivet. Vad händer i omvärlden, något vi i Sverige bör vara särskilt oroade över?
– Vi måste förstå att vi lever i den farligaste tiden sedan andra världskriget. Möjligen kan det jämföras med den första perioden under kalla kriget, innan Nato bildades. Världspolitiken nu är en oreda. USA vänder sig inåt under Donald Trump, som har dissat USA:s naturliga allianser. Det här kommer samtidigt som Freedom house index har backat 14 år i rad. Ungern har lämnat den fria världen. Auktoritära stater är på framväxt. EU är försvagat efter Storbritanniens utträde. Nato är försvagat. Till det kommer två aggressiva kärnvapenmakter. Ryssland har blivit revanschistisk under Putin, som inte är nöjd med kalla krigets utfall. Ryssland vill ha tillbaka sin inflytelsesfär. Hur stor är då den? Vissa säger ryska imperiet innan första världskriget. Andra så mycket Ryssland kan få. Sedan har vi Kina som siktar på att vara världsledande 2050.
Vad innebär det här för Sverige?
– Sverige befinner sig i ett brydsamt läge. Sverige är inte medlem i Nato. Och vi är den strategiskt svagaste aktören i hela norra operationsområdet, vilket är Östersjön och Arktis. Samtidigt ligger vi helt strategiskt för Baltikums försvar och Finlands försörjning. Det vi ofta missar är att om ryska gränsen blir fientlig är Norge, Sverige och Finland en ö som är beroende av sjötransporter. I det ljuset har vi alldeles för små resurser att hålla farleder och hamnar öppna. Och att ha förmågan att hålla Göteborgs hamn öppen är inte bara viktigt för Sverige, utan även Norge. Vi har inte trupp nog för att klara det vi måste.
– Om skiten skulle träffa fläkten kan vi utgå ifrån att Sverige blir indraget i en konflikt om Baltikum och Svalbard innan det väl drar igång, eftersom vi är den svagaste brickan.
Ofta sägs att vi behöver satsa mer på försvaret. Men vad innebär det? Vad behövs?
– Vi har en lång tid av försyndelser bakom oss. Om man hade fortsatt att lägga 2 procent av BNP på försvaret, som uppnåddes senast 1997, hade vi till i dag lagt 500 miljarder kronor mer på försvaret. Men om det skulle läggas 500 miljarder kronor på bordet i dag skulle det ändå ta tid att bygga upp kapacitet. Försvaret tar tid att rusta, vi pratar tio år i många fall. Dessutom har vi under lång tid skjutit upp materielinvesteringar. Mycket av utrustningen faller för åldersstrecket. Snittåldern för marinens fartyg är 30 år.
– Men trots behovet märks ingen insikt i det politiska systemet. Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte släppa till pengarna som krävs. De satsningar som det har bråkats om i de havererade försvarssamtalen är långt ifrån det som behövs. Det finns ingen seriös bedömare som tror att de satsningar som försvarsberedningen diskuterat räcker. Det här är bara början. Politikens ryckighet blir också kostsam. Just nu sitter försvaret och räknar på ekonomiska scenarion som kanske inte blir verklighet.
Vad behöver göras för att stärka försvaret?
– Vi är inte alliansbundna. Inte medlemmar in Nato. Har många år av försyndelser. Det kommer att kosta pengar. Tittar vi på omvärlden ser vi att Nato-medlemsländernas mål är att nå 2 procent av BNP i försvarsbudget 2024. Att Sverige då ska nå 1,5 procent år 2025, utan mål om att därefter växa ser inte bra ut. Istället skulle vi behöva satsa på att försvaret har en grundbudget år 2030 som når 2 procent av BNP och utöver det gör några större materielinvesteringar vid sidan av budgeten, precis som Finland gör. Det kan handla om att rusta upp flottan.
– Jag skulle önska att man snabbt gör de saker som kan försvåra för en motståndare här och nu. Och på lång sikt bygger vi upp kapaciteten i stort.
Något mer du vill tillägga, som avslutning?
– Jag vill påminna om att Stefan Löfven år 2018 sade att försvaret är en regerings främsta uppgift. Det här tycks både Stefan Löfven och Magdalena Andersson ha glömt bort. Om de inte kommer på det här under sommaren, och inser vad som behöver göras, då hoppas jag att de fyra borgerliga partierna och SD kan orka lägga till vad som krävs i riksdagens beredning. Jag vill även påminna om att Björn von Sydow (S) uppmanade de fyra borgerliga partierna och SD att köra över regeringen om det krävdes i försvarsförhandlingarna. Det är ett minst sagt uppseendeväckande budskap från en tidigare socialdemokratisk försvarsminister och ordförande i försvarsberedningen. (SNB)
Agnes Karnatz