• idag
    26 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.2 mm
  • tisdag
    27 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

EU har blivit en skuldunion

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
När Merkel och Macron körde på hade Löfven inget att sätta emot.
Foto: John Thys/AP
Europeiska unionen tog under tisdagsmorgonen ett antal gigantiska kliv mot att bli en stor överstatlig federation. När det kom till kritan hade lilla Sverige inte särskilt mycket att sätta emot när de stora jättarna kom överens om att för första gången skuldsätta unionen som sådan.

Det gick dessvärre nästan så illa som man kunde förutspå. Utan det mäktiga Storbritannien finns ingen tung allierad som håller emot när EU med sjumilakliv slår in på ökad överstatlighet. Den "frugala fyran" som Sverige tillhörde tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike väger alldeles för lätt. När Tyskland tidigare i år övergav sin mer sparsamma linje för att liera sig med Frankrike så var det hela i praktiken avgjort.

EU:s långtidsbudget 2021-27 blir nu i enlighet med rådsordföranden Charles Michels "kompromissförslag" 1 075 miljarder euro. Att mätta munnen efter matsäcken efter Brexit var tydligen inte att tänka på. Men allvarligast är beslutet om en gigantisk coronakrisfond om 750 miljarder euro, motsvarande cirka 7,7 biljoner kronor, som kommer att ge EU en egen "statsskuld". Fram tills nu så har EU varit hänvisade till medlemsländernas månatliga betalning av sin avgift. Nu får man plötsligt en egen intäktskälla, vilket är en rejäl nyhet som kommer att förändra EU i grunden.

Visserligen fick "frugala fyran" igenom att mer av fonden skall gå till lån till mottagarländerna än vad som först var tänkt. Men 390 miljarder euro i bidrag är fortfarande 390 miljarder för mycket. Det är principiellt fel. Särskilt stötande är att utdelningen ur fonden inte ens är korrelerat till hur drabbat ett land är av coronan, även om just coronan anges som anledning till krisfonden. Istället handlar det om att ge länder i eurozonen som hade dålig ekonomi långt innan coronan kom ytterligare bidrag. Och detta skall Sverige, som inte ens är med i euron, vara med och betala för!

Överenskommelsen på toppmötet öppnar också för att EU i framtiden också skall kunna få ta upp egna skatter, bland annat för att betala kostnaderna för krisfonden. Redan nästa år skall en EU-plastskatt (förstås kallad "avgift") införas. Sverige och statsminister Stefan Löfven (S) verkar inte ha protesterat särskilt mycket mot dessa skrivningar. Övriga skatter de kommande åren skall det förvisso fattas beslut om senare. Men har man satt bollen i rullning så lär det krävas mycket mer än en undfallen S-ledd regering för att lägga in ett hårt veto i EU:s ministerråd.

Ovanpå allt annat så lät sig Löfven och de andra frugala mutas med ökade rabatter på EU-avgiften. En billig kostnad för EU-federalisterna.

Under tisdagen handlade debatten i Sverige mer om hur regeringen vek ned sig när det gäller att skrivningarna om rättsstatliga principer som villkor för EU-stöd blev mildare än vad riksdagens EU-nämnd gett mandat för. Vänsterpartiet skall nu därför anmäla regeringen till riksdagens konstitutionsutskott. Givetvis allvarligt, men ändå något av ett sidospår jämfört med det fundamentalt nya huvudspåret som regeringen nu har låtit EU slå in på.

Det är ett underbetyg till den svenska debatten att vi inte förmår att diskutera vad EU håller på att utvecklas till. Inte undra på att vi fintas bort nere i Bryssel när inte ens våra politiker verkar förstå det hela.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.